Torbjörn Lindahl

Bil med Mats till Hertsökyrkan där han skulle hålla högmässa.

Jag förutsatte då att han ville ha med mig i distributionen. Men så blev det inte. Han hade överlåtit hela liturgin till Bosse och tog bara predikan själv. Läste även evangeliet. Stor evangelieprocession, som alltid när Mats är i farten under påsktiden.

 

Lite färre deltagare än vanligt, ca 30 uppskattade jag. Varav en ung kvinna från Peru som var här och hälsade på en bekant. På stapplig engelska kunde vi göra oss förstådda för varandra. Min gymnasiespanska (2 åk) är inte längre vad den  varit. Inget kyrkkaffe, så det fick jag ta hemma på altanen. I måttligt solsken. Halvmulet. 

 

Sen med bil till Fridsförbundet där det var min tur predika. Tog evangeliet enligt gamla evangelieboken, dvs Apg 1. Nämnde på slutet lite om Paulus omvändelse/kallelse, Apg 9, som exempel på hur Gud verkar och kallar när han vill bygga sin kyrka.

 

Här blev det kyrkkaffe. Hamnade vid samma bord som några ungdomar, flickor. Blev till sist intressanta och givande samtal. 

 

Åkte med Mats till kyrkan. Han kom förbi på vägen från stugan dit han flyttat ut för sommaren. Lite ensamt känns det när han inte finns i huset men en tröst i nöden är att då får jag låna hans P-plats och behöver inte gå ända till garaget för att få tag på bilen.

 

Mats både predikade och celebrerade, jag distribuerade och fick även leda beredelsen (skriftetala). Ovanligt många deltagare, 72 sa kyrkvärden. Roligt träffa alla människor, särskilt några jag inte sett på länge. Ett visst utbyte av deltagare mellan Örnäskyrkan och Hertsön kan märkas. Idag var det rätt många vilka jag tror ofta besöker Örnäsets kyrka.

 

Vad beror det på? Bara vardagligt behov av variation eller djupare orsaker?

Fast inte i kyrkstugan. Vårfesten var i Örnäsgården för Domkyrkoförsamlingens s k volontärer, till vilka jag tydligen räknas. Om det beror på att jag söndagligen är gudstjänstfirare eller på att jag då och då gör något, t ex distribuerar eller predikar, vet jag inte. I vart fall var det en trevlig samling. Andakt, sång, dragspel, smörgåstårta och vanlig tårta. Kaffe därtill. Något mer man önskade sig?

 

Senare under eftermiddagen for Simon och jag en stund till kyrkstugan och jobbade med rivning av sista kvarvarande delen av spismuren. Inte mycket kvar nu som synes.

 

måste man ju skriva om jätteskrällen: Danmark slog ut Kanada i VM-kvartsfinal med 2-1.

Att Svarige slog Tjeckien i sin kvart är väl mer inom rimliga ramar.

Bestämde mig i sista minuten att skippa högmässan trots att två goda alternativ fanns - Örnäset med Stefan och Hertsön med Bosse - och bara satsa på bönhuset kl 16. Var trötthet orsaken eller rent av andlig lättja? Beror kanske på vem man frågar.

 

Men lat var jag inte när jag tog mig fram och tillbaka till Fridsförbundet på Örnäset. En och en halv timme tog det att komma dit med rollator. Får fråga Mats hur lång tid det ska ta. Predikan av Mikael som utredde - helt korrekt lutherskt - skillnaden mellan rättfärdiggörelsen och helgelsen. Trevligt vid kyrkkaffet också. Återigen: alla är släkt eller ingifta i varandras familjer. Alla utom jag får jag väl säga och citera åsnan på Karlsson klister-tuben.

 

Hamnade bredvid en av dem som lovat stå med på Frimodig kyrka-valsedel vid höstens kyrkoval. På promenaden hemåt (inte närmaste väg utan via stan) träffade jag en annan av dem som lovat kandidera. Till båda föreslog jag att vi borde samla alla kandidater i stan och ge lite bakgrund till Frimodig kyrkas existens som nomineringsgrupp. Idén mottogs positivt av dem båda.

 

På vägen mot bönhuset blev jag upphunnen av Simon som var på väg till sin bror. På vägen mot stan blev jag upphunnen av äldre sonen Jonas som var på väg mot stan. Dom hade ätit söndagsmiddag tillsammans på Örnäset. Själv åt jag i stan.

 

På väg hem därifrån ringde Mats och tänkte föreslå sedvanlig söndagsutvärdering, men insåg att det blir för sent innan jag är hemma (Info: stan-Kallkällan Torbjörn: bortåt en timme. Stan-Kallkällan Mats: 20 min) När jag passerade kyrkogården stannar trevlig ung man med cykel och undrar om jag behöver hjälp eller skjuts. Kanske ovant se äldre man med rollator och kostym kl 21.30. När jag förklarat att allt var ok sa han att han jobbade i hemtjänsten - och är van vid att "brukare" försvinner utan ledsagare, tänkte jag. 

 

 

Nu är jag hemma sedan länge och har hittat in i sovrummet utan hemtjänstens hjälp så läsarna behöver inte oroa sig.

 

Idag har det varit rätt varmt och jag var för första gången ute i shorts. Då är det väl sommar?

 

Annat man kan göra för att påskynda sommaren har vi också ägnat oss åt. Hämtat altanmöblerna från vinterförvaring i kyrkstugan, dock inte min utan Lenas. När vi ändå var i kyrkbyn passade vi på att ägna oss åt en av våra favoritsysselsättningar: äta under vår korkek (dvs den stora lönnen vid min kyrkstuga) i den nedgående solens sken. Nu är det sommar!.

 

 Väl hemma blev det kaffe i Luleå hockeys guldmugg.

 

Och nu - om det ser ut som ett utbombat hus i Ukraina (Mats tidigare förslag) eller ett utbombat hus i Gaza (min gamle kamrat) lämnar jag åt kära läsarna att tvista om.

 

Enligt plan ska den timras upp med början veckan före midsommar.

 

har det blivit idag.

 

Svägerskan från Uppsala är på besök för sin systers födelsedag. Idag tog vi en biltur, först till Töre för besök på hennes föräldrars grav. Sen mat på Roadys vid OK- macken. Sen åtta km bort till Ökvattnet där vi kort besökte en av svärföräldrarnas grannar som bor kvar i sitt hus men nu hör så dåligt att kommunikation med henne måste ske genom skrivna lappar. Förstånd och tal är dock i gott skick.

 

Nästa grav blev Marias på Örnäskyrkogården. Lite sorgligare givetvis på en ung (!)  människas grav. Vi fick också anledning beröra att vi nu delar erfarenheten mista ett barn. Marias mest jämnårige kusin dog för över 20 år sedan i dykolycka.

 

Sist besök på ytterligare en grav på samma kyrkogård, mina föräldrars.

 

På varje ställe sjöng vi en psalmvers. I Töre Bred din vida vingar, vid Marias grav andra versen av Blott en dag, vid mina föräldrars grav Jag kan icke räkna dem alla. Efteråt kom jag på att samtliga är författade av Lina Sandell. Tack Gud för hennes psalmdiktande.

 

blev vald idag. Vit rök ur skorstenen på Sixtinska kapellet ca 18.15.

 

Sen blev det att följa skeendet i direktsändning i TV. 

 

Ingen av de förhandstippade. Sanningen består: den som går in i konklaven som (tänkbar) påve går ut som kardinal.

 

Sen kom Mats förbi på vägen hem från veckomässan i Örnäset som han förrättat och vi fick fira nye påven som heter Robert Prevost och tagit Påvenamnet Leo XIV.

 

Begravningsgudstjänsten för honom hölls i Domkyrkan idag. Leddes av Gunnar Sjöberg som fått rycka in med kort varsel pga sjukdom.

 

Inte så stor skara, ett drygt dussin. Några från kyrkvärdsgruppen i Hertsökyrkan. Minnesstunden var utlyst "i kretsen av de närmaste" men då jag blev igenkänd av släktingarna - jag förrättade begravningsgudstjänsten för Bosses hustru för ca 10 år sedan - så blev vi inbjudna till kaffet på EFS.

 

Roligt få vara med och hedra minnet av en av Hertsökyrkans trotjänare.

 

Så heter ett föredrag jag höll på Fösamlingsfakulteten i Göteborg 9 mars 2013. Av någon anledning stötte jag på det på nätet när jag surfade runt. Det finns på en podd från församlingsfakulteten så det går att lyssna på det - än idag! Drygt 40 min. (Inget jag tidigare visste om).

 

Får jag säga det själv är det ganska bra, klart värt att lyssna på. 

Sök rätt på det. Ungefär så här:

Församlingsfakulteten (ffg.se) - resurser - FFG- pdden. Sen kan man söka på mitt namn eller föredragets titel.

 

Det här med högmässoliturgins värde och framför allt hur man kan se den som en predikan om Jesu liv är ju ett av mina favoritämnen. Höll två föredrag över det för en tid sedan på Fridsförbundets Fredagstimme. Har också nämnt det på bloggen flera gånger, bl a i bloggposten Första söndagen efter Trettondedagen, förra året. Läs även noten, det är där det kommer. Där tar jag också upp fler detaljer än i föredraget - har insett mer allt eftersom! - där man kan se detaljer ur Jesu liv i högmässans skeenden.

 

Bil med Mats till kyrkan. Han var liturg och predikant, jag biträdde i distributionen. Roligt få vara två präster tillsammans. Det sa vi redan förra veckan, repris idag. 37 deltagare sa kyrkvärden. Gott armeniskt fika som kyrkkaffe.

 

Efteråt for vi direkt till Fridsförbundet kl 13. Eftersom Mats numera är deltidsanställd vikarie i domkyrkoförsamlingen kunde han ställa bilen på en av personalplatserna som kyrkoförsamlingen har i närheten. Kyrka/församlingshem är ju närmaste grannar.

 

Två predikningar. Måttligt långa, men då var det inte tolkningar, båda talade svenska - fast de var från Finland! 

Efter gudstjänsten matservering. Som alltid trevligt få surra med folk man känner. Efter maten for vi hem. Senare predikogudstjänten lyssnade jag till hemma via Youtube.

 

Lite enkel kvällsmat då jag redan ätit middag i bönhuset. Sist utvärdering av dagen uppe hos Mats över en kopp te.

 

Nu är dagen slut.

Vad är det för dag?

 

Arbetarnas firningsdag? Har aldrig engagerat mig. Under tonårstiden gick man väl ändå ofta på stan och tittade på demonstrationen. Men knappast av politik-solidariska skäl. Mer för att det är kul se mycket folk.

 

Nå't som lockar mer är första maj-rundan. Så länge jag hade motorcykel deltog jag alltid. Nu blev det att stå vid vägkanten och se hojarna köra förbi. Precis som tidigare år noterar jag att många inte kan korrekt kortegekörning. Som äldre f d motorcyklist måste jag ju uppfylla min roll att gnälla på ungdomarna. På hemvägen passerade jag OK och träffade där kristen broder med son, som uttryckte viss lust bli motorcyklist.

 

Men det som mest grep tag i mig idag är att LULEÅ hockey i den sjätte finalmatchen vann och därmed tog SM-guld.