Torbjörn Lindahl

Idag blev jag bjuden på kalas. En av grannkvinnorna fyllde 80 för några dagar sedan. Nu blev jag inbjuden äta upp resterna från kalaset. Den andra grannen - även äldre dam vars 87-årsdag firades för två veckor sedan - var också med. Trevlig stund med riktigt kok-kaffe. Inte fel.. Som bara 70-årig kände jag mig som rena ungdomen. Inte fel det heller. Men jag haltar mer än de båda tillsammans. Alltid en tröst för den som vill känna sig som en mogen och vis man😊

 

Sen blev det färd till kyrkan. Mässorna är ju kl 18 under sommartiden. Att det firas gudstjänster hela sommaren är något jag kan ta åt mig äran av utan att överdriva. När jag började som distriktspräst var regeln att kyrkan "stängde" när det var sommaruppehåll i barngrupperna. Första åtgärden blev att korta tiden utan gudstjänster. Under några år hade vi sedan aftongudstjänst var annan vecka och gick omlott med Björkskatakyrkan. Några somrar hade också Fridsförbundet (innan bönhuset fanns) sina sommargudstjänster i Hertsökyrkan. Och ibland, när präst ej var tillgänglig, kunde även diakon eller pedagog leda en enklare andakt.

 

Men till sist var vi framme vid kompletta mässor hela somrarna. Det är som jag sagt i andra sammanhang när det gäller gudstjänstliv: man ska ställa in siktet så man vet åt vilket håll man vill och sedan gå tydliga steg i den riktningen och inte ge upp även om de första stegen blir korta...

 

Ikväll var det Stefan som fick skörda frukterna av detta enträgna arbete när han ledde högmässa. 32 var vi enligt kyrkvärden Gustav. Inget fel på predikan givetvis. Men ett intressant påpekande gjorde Stefan. När man följer Lukasevangeliet är det ju uppenbart att den Petri kallelse som är dagens evangelium (Lk 5) inte är direkt i början av Jesu verksamhet. Nej han har hunnit med åtskilligt redan i kapitel fyra. Läs själv.