Sveriges kristna arv
- med underrubriken Tro, kultur och byggandet av det svenska tillits- och välfärdssamhället, av professor Kjell O. Lejon heter boken jag just läst.
En angelägen bok i vår tid. För den som läst teologi och inte satt och sov under föreläsningarna om svensk kyrkohistoria, innehåller den väsentligen inget som inte finns någonstans i bakhuvudet, men alla har nu inte läst kyrkohistoria...
De flesta svenskar (i alla fall lite äldre) har väl kortfatta berört det mesta i den vanliga historieundervisningen, men få har kanske fått de historiska linjerna tecknade så tydliga och långa som Lejon gör i sin bok. Så långa att de går ända tillbaka till kristendomens ankomst till vårt land. I en tid när historielösheten verkar bli allt större och förståelsen för kristendomens betydelse för vårt samhälle allt mindre är det en angelägen bok.
I vår tid med sina korta perspektiv är det inte helt ovanligt att socialdemokratin och arbetarrörelsen får allt beröm för uppbyggandet av vårt välfärdssamhälle, men inget av detta kan på allvar förklaras om man inte ser att rötterna till all utbildning, sjukvård och socialvård i vårt samhälle går tillbaka till kyrkan, medeltidens kloster och generellt den kristna tron.
Lejon talar också om vårt samhälle som tillitssamhälle. Han utreder inte tydligt vad han avser med begreppet men det blir självklart att det åsyftar en samhällsgemenskap där man normalt förutsätter att människor är hederliga, pålitliga och ärliga.
Han visar också hur mycket av vårt svenska arv litterärt och kulturellt som blir helt obegripligt utan den kristna och bibliska bakgrunden.
Och lika obegripligt som det blir att tala om grunden för vårt socialdemokratiska välfärdssamhälle utan att nämna kristendomen, blir det att på sverigedemokratiskt vis försöka tala om svenskhet utan att se dess rötter i kristendomen.
Nyttiga påminnelser. Klart läsvärd bok.
Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte
Håller helt med, Sverige är impregnerat av Kristendomen. Jag kan beklaga att väckelse- nykterhets- och arbetarrörelsen ofta har sett på varandra som konkurrenter snarare än som komplement.
Och precis som liberalism har frikyrkorna segrat sig till döds, både spektakulära konverteringar från Livets Ord till RKK (Ekman) som min beskedligare från Equmeniakyrkan till SvK kan uppfattas som logiska i detta ljus.
Trackback
