Stockholm

har det varit för mig några dagar.
 
Hela förra veckan hoppades jag att min förkylning skulle vika så jag kunde ta mitt flyg till Stockholm söndag morgon. Men ännu lördag afton tvivlade jag. Ringde god vän som jag avsåg hälsa på och sa att det inte blir av. Kollade även om jag skulle kunna boka om flygbiljetterna till ett annat tillfälle.
 
Men när jag satt där i fåtöljen med telefonen i handen så kände jag som ett knäpp i kroppen och upplevde hur infektionens omfamning släppte. 
 
!!!???
 
- Fortsätter det så här kan jag fara i morgon, tänkte jag och började förbereda min packning. Gick och la mig med mobilen inställd för väckning. Och mycket riktigt. Söndag morgon fit for fight. Buss till flygplatsen Kallax* och flyg till Stockholm.
 
Landade så jag hann ta mig till högmässa i S:ta Klara. Deltog en stund men gav sedan upp då jag fått plats längst bak där jag inget tydligt hörde. Lite söndagskänsla dock. Promenad mot hotellet i vars omedelbara närhet mötet med Kyrklig Samlings samarbetsråd skulle hållas. 
 
Inledande föredrag med efterföljande samtal och därefter middag på restaurang som ligger mindre än ett stenkast från platsen där Olof Palme mördades. Fortsatt möte måndag f m med ytterligare föredrag och samtal.
 
Eftersom mina tilltagande problem med hörseln i kombination med viss mental trötthet gör det allt svårare hänga med, inte bara i föredragen utan även i diskussionerna, har jag i några år tänkt att min tid i denna samling närmar sig sitt slut. Så innan vi skildes måndag em sa jag till de församlade att min just timade 70-årsdag får vara min pensionering även från detta sammanhang.
 
Inte utan känslor dock. Stor saknad efter personer som jag i vissa fall personligt haft att göra med i över 25 år i olika sammanhang, Synodens dekankollegium, Frimodig kyrka mm . 
 
Stort tack således till vänner som delat med sig av vishet och kunnighet under åren** och att ni också generöst velat ta emot det jag i min ringhet försökt bidraga med. Tack också för positiv respons på sådant jag skrivit på bloggen.***
 
De personliga mötena och samtalen har många gånger varit lika givande som de officiella sammanträdena. Så även denna gång.
 

 
* Obs! inte det moderna påhittet Luleå Airport 
 
** dock inte bara när det gäller andligt och kyrkligt. Stort tack även till Kyrklig Samlings kassaförvaltare, revisorn Hans, som under tjugo år ägnat åtskillig ledig tid åt att lära mig skillnaden mellan en resultaträkning och en balansräkning. Redan i våras trodde jag ganska säkert att jag begripit, men nu fick jag göra frivillig muntlig tentamen och fick VG!
 
*** särskilt nämndes mitt inlägg Synen på Guds ord (19/10)
 

Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

Kul med knäppen, behöver en sådan i höger knä! ;-)
Den här gången överlevde minnet av en utomordentlig predikan kyrkkaffet, bl a en omtolkning av ordet bearbeta som be (och) arbeta!

2023-11-01 @ 11:13:00
Postat av: Andreas

Ack Torbjörn, du som nu skulle gå in i din krafts dagar med biskoplig auktoritet och herdestav enlig mantrat "70 är det nya 50". Men Herrens vägar äro icke våra vägar. Tack för allt du fått nåden att ge av "stundom varning, stundom tröst". Och grattis på din och Torkels 70-årsdag, om än det blev i efterskott (det var ju nyss så många dagar kvar).

Enligt fin missionskyrklig tradition från Bollnäs får du Psaltaren 70 som "årslösen" - vi som uppskattar tidegärden känner den ju särskilt väl. Och så hoppas vi att du brås på din far och din svärfar (jo jag vet att det biologiska påbråt är försumbart i det senare fallet) och får många rika år även efter de sjuttio. Men du har ju nu uppnått den ålder då livet enligt Moses har blivit "långt", så jag brukar alltid be för äldres hälsa med något mindre frimodighet, eftersom det ju även kan ingå i Herrens goda vilja med oss att ta oss härifrån, i synnerhet när vi blir äldre. Men samtidigt säger ju Paulus (som dras åt båda hållen) att det är bra för hans "får" att han blir kvar hos dem ett tag, och jag känner likadant inför dej. Inte minst mina kära föräldrar tackar Gud för dej och vill nog gärna få behålla dej livet ut, om så är Guds vilja.

Svar: Några gånger till skall väl dina kära föräldrar kunna höra mig predika, om Gud vill och vi får leva. Enl plan: s f Domssönd i Hertsökyrkan och andra s i advent i bönhuset.
Torbjörn Lindahl

2023-11-01 @ 17:17:58
URL: http://efsidag.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0