Torbjörn Lindahl

-arbete blev det idag.

 

Det gäller den intervjuartikel jag tidigare nämnde i samband med att intervjun gjordes i två långa telefonsamtal. Ska publiceras i Kyrka och Folk.  Redan 11 maj fick jag utkastet som epost, men dels ville jag vänta på pappersexemplar med snigelpost - numera ytterst passande uttryck - att anteckna på, dels var jag bortrest och sedan både trött och upptagen, så först denna vecka tog jag mig verket an att korrekturläsa och korrigera och returnera.

 

Eftersom jag bara jobbar med telefon numera och därför saknar den överblick som en datorskärm kan ge och dessutom saknar klippa och klistra (alt: vet inte hur jag kan använda dem - om de nu finns) så var det ett riktigt hästjobb. Tur att man klickar på telefonen med tummen och inte med hästhov.

 

När jag läst hela intervjun tänker jag: men usch att jag sa så mycket! Roligt dock att få tänka tillbaka på det som timat i ens liv och under prästtjänsten. En del av detta har jag framfört tidigare, bl a här på bloggen i min P minus-serie våren och försommaren 2019.