254:e dagen. Ris och ros
Fick jag idag. Börjar med ros.
Ett uppmuntrande mail med anledning av intervjuartikeln i Kyrka & Folk. Personen, som jag mött några gånger de senaste årtiondena, uttryckte tacksamhet och glädje över det jag under åren förmedlat via predikningar och seminarier. Skriver nu inte detta för att skryta utan bara för att uttrycka att det är roligt någon gång få bekräftelse på att det man gjort haft positiv betydelse i någons liv.
Fick också lite ris på min gamle kamrats blogg. Han nämner dock inte vare sig mig eller denna ringa blogg vid namn. Det hade han gärna fått göra så hade debatten blivit öppnare. Den personliga vänskapen hade inte rubbats. Jag hade fortfarande kunnat se fram emot en gemensam resa till Samos.
Men ett lärde jag mig: att man kan argumentera anekdotiskt vilket han påstår att jag gör (inlägget 248:e dagen. Samma mål? 16/6 - dock utan att han öppet hänvisar dit. Jag tycker kanske att det är en väl enkel exeges av mitt inlägg. Men det är just denna typ av frågor jag gärna skulle ta med mig om vi någon gång skulle få chansen till en vecka på Samos.*
* när jag härförleden surfade runt bland gamla blogginlägg såg jag att redan före inlägget De 95 teserna, som jag skrev 31 oktober 2017, hade min gamle kamrat föreslagit en gemensam resa dit.
Kommentarer
Trackback
