99:e dagen. Kvinnor som präster VI (och vad det lett till)

Att det skett förändringar inom och med svenska kyrkan i efterdyningarna till reformen att öppna prästämbetet för kvinnor är tydligt.
 
Nu är det så att dessa förändringar kan värderas på olika sätt. Antingen tycker man (enkelt och schematiskt uttryckt) att det är bra att vi istort sett blivit av med "kvinnoprästmotståndarna" bland prästerna för då har vi också blivit av med många typer av gammaldags, patriarkal, ojämlik, fundamentalistisk, sluten - och alla andra negativa epitet man nu vill klistra på den - typ av kristendom som ändå inte passar in i vår tid, i det moderna samhället.
 
Eller så tycker man (också här enkelt och schematiskt uttryckt) att något gått förlorat - eller åtminstone tydligt är på väg att förloras; en glädjefull förtröstan på Bibelns auktoritet, ett uppskattande förhållningssätt till Kyrkans historiska arv, en levande förankring i de andliga väckelsearv (som jag nämnt tidigare) som präglat och gett liv åt vår svenska kyrka de senaste århundradena.
 
 Nu renodlar och förenklar jag givetvis, men tänk ändå så olika man kan se på saken. 
 
Oavsett hur man värderar det som skett så är det ingen tvekan att situationen med kvinnor som präster blivit en murbräcka som kunnat användas - både av "inomkyrkliga" reformivrare och den utomkyrkliga och massmediala politiska opinionen - för att på avgörande sätt förändra kyrkan. 
 
Nu skulle det dra för långt att också nämna alla de förändringar som gjorts i kyrkans yttre organisation för att främja kvinnoprästsaken, t ex genom att i olika steg flytta makt och inflytande från kyrkoherden (som kunde vara en traditionalist) till kyrkorådet som genom sin politiska sammansättning ofta kunde vara mer (vad man kallar) framstegsvänligt. 
 
(Fortsättning följer. Som det ser ut nu tre avsnitt till i denna serie. Men "tre till" trodde jag när jag skrivit de tre första också:)

Kommentarer
Postat av: Den gamle kamraten

Intressant krönikeserie. Ser fram emot ett klargörande av avsikten med den - som du lovat att komma med. Att serien fyller ditt behov av att skriva dagligen kan vara en avsikt men kanske inte Avsikten.
Det jag ibland funderar på när historia beskrivs är om saker som händer orsakar varandra eller bara äger rum samtidigt utan orsakssamband. Den mänskliga hjärnan kombinerar simultana händelser så att den tror de hänger ihop. Ibland är det bra men ibland inte. Därför frågar jag mig om kyrkans inre sekularisering orsakas av att prästämbetet öppnades eller om andra samhällsomvandlingar spelar in och i vilken mån. Såg andra programmet på SVT om kungarna och fick del av en massa utveckling på 1950-talet som också rimligen påverkat relationen kyrka-folk. Kyrkan hängde inte med när miljonprogrammets stadsdelar byggdes upp utan valde att konservativt ha kvar sitt landsortsperspektiv vilket rimligen lämnade mång i okyrklighet-sekularisering.
Så Vad orsakar vad? Vad händer eller inte händer samtidigt? Med andra orsaker och andra ansvariga?

Svar: Intressant fråga om sådant som är samtida bara "råkar" vara det eller om det finns orsakssamband i ena eller andra riktningen (eller ömsesidigt).
Jag återkommer till dessa frågor. Så titta tillbaka.
Torbjörn Lindahl

2023-01-19 @ 18:01:25
Postat av: Thorsten Schütte

Mycket intressant kommentar. Matematiskt uttryckt: korrelation betyder inte nödvändigtvis kausalitet. Den kan även bero på en gemensam orsak eller på slumpen, även om Leif G W lär oss att hata den.

Svar: Som jag skrev efter min gamle kamrats kommentar: återkommer.
Torbjörn Lindahl

2023-01-20 @ 08:39:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0