Torbjörn Lindahl

Tillika femte dagen av sista året av min flyende ungdom.

 

Söndag kyrkogångsdag. Mats höll hela högmässan och unge (numera 50 år ung!) kollegan Niclas hjälpte honom.

54 deltagare och det utan något som helst extra, typ dop eller körsång. Jag minns när man tyckte det var mycket folk om det kom 25. Sedan har gränsen succesivt höjts i medvetandet; numera tycker man det är lite om det är 40.

 

God kyrklunch. Var det rester från tacokväll som jag missat? 

Hur som helst lämnade jag rätt snabbt för att fara till Mariakyrkan i Sävast och förrätta dop av två kusiner (var det väl?). Fin gudstjänst men jag fick låta föräldrarna hålla barnen över dopfunten då jag börjar bli vinglig och osäker och inte vill riskera tappa dem i stengolvet. 

 

Många kända ansikten och många som jag inte kände igen men som kunde berätta när vi tidigare mötts. Det ena dopbarnets farfar berättade att jag döpte deras första barn och nu ca 40 år senare döpte deras (hittills) yngsta barnbarn. Så går det när man varit präst (för?) länge.