är det nu (kl 23.22) när jag börjar skriva detta inlägg. Men jag har inte varit i den kyrka jag oftast går till. Jag gav mig dispens eftersom jag redan firat två mässor under vardagarna. Strax efter högmässotid tog jag buss mot flygplatsen och sedan flyg till Arlanda.
Eftermiddagen och kvällen har jag sedan tillbringat tillsammans med Kyrklig Samlings Samarbetsråd.
(Fortsätter måndag)
Gårdagskvällens möte hölls i Roseniuskyrkan (ELM-BV). Sen middag på restaurang en bit bort
Dagens fortsatta möte i gamla danspalatset Nalen. Dock dansade vi inte utan sammanträdde. Vad talade vi om? Som alltid det s k läget i svenska kyrkan. Hur är då det, sett ur vårt perspektiv, vi som var samlade?
-Katastrof. Inget mindre. Beyond repair var ett uttryck som flera gånger hördes. Snart total brist på bekännelsetrogna präster. Allt färre fungerande gudstjänstgemenskaper med både god förkunnelse och rätt firad nattvard under ledning av riktiga präster.
Hur har läget kunnat bli så illa? Den mest klara orsaken är ju det från 1993 införda prästvigningsstoppet (att inte längre prästviga s k kv*nn*pr*stm*tst*nd*ar* och därmed strypa tillflödet nästan helt av präster förankrade i allvarlig (hög-, låg-, eller gammalkyrklig väckelsekristendom.
Det mer långsiktiga skälet är ju socialdemokratins hundraåriga kamp för att förändra svenska kyrkan och därmed väsentligt försvaga kristendomens synlighet i samhället. Något som socialdemokratiske författaren Jesper Bengtsson väl beskrivit i sin bok Reformismens väg. En bok jag gärna rekommenderar till studium - med det påpekandet att just de skeenden inom svenska kyrkan som Bengtsson beskriver som glädjefulla segrar
är just de som jag ser som de stora katastroferna.
Vad blir organisationen Kyrklig Samlings uppgift nu när svenska kyrkan så helt förvandlats till En annan kyrka* än den var då Kyrklig Samling bildades**. Frågan stöttes och blöttes under dessa två dagar och ska utredas vidare.
Nu har det gått ca ett dygn sedan jag började detta inlägg och nu sitter jag i fåtöljen hemma. God natt.
* titel på en läsvärd bok av Dag Sandahl
** 1960, som svar på de första prästvigningarna av kvinnor
