Torbjörn Lindahl

eller andra söndagen i jultiden, som den på sina håll lär kallas, enligt vännen Andreas. 

 

Hur som helst är den dagen slut snart.*

 

Idag var det först planerat att jag skulle stå till förfogande för åtta-deltagare/mässa-mässor kl 11 och 12. Men på nyårsdagen var det bara deltagare bokade kl 9 o 10, så Bosse sa att jag kunde vara ledig. Men igår hade tydligen ytterligare personer bokat in sig så det skulle bli mässa även kl 11. När det ryktet nått mig sent igår sms:a de jag Bosse och sa att jag kunde hjälpa till om han ville; jag hade ju redan tittat lite på texterna.

- Om jag bara får 12 timmars förvarning är det ok.

Och strax före kl 23 kom svaret.

 

Jag predikade om

Mose - tjänaren, epistel

Samuel - profeten, GT-texten

Jesus - Sonen, epistel och evangeliet

 

 

En tjänare är ju skyldig att lyda. Välsignelsen av en sådan attityd exemplifierade jag med 2 Mos 39-40 där tabernaklet iordningställs under Mose ledning. Hur många gånger som helst upprepas refrängen att allt gjordes  "som Gud hade befallt Mose". Och följden? Då täckte molnskyn uppenbarelsetältet och HERRENS härlighet uppfyllde tabernaklet.

 

Samuel å sin sida var tvungen  lära sig känna igen Guds röst för att bli profet. Kanske finns det människor ibland oss som behöver öva sig i detsamma. Hur ofta kan det inte vara Gud som knackar på när man "får för sig att..." eller "kände att man skulle...osv. Pröva att ödmjukt och enkelt under bön lyda ingivelserna så kan du öva dig urskilja om det är egna fantasier eller verkligen Guds röst.

 

Jesus å sin sida behövde varken lära sig eller bli Guds Son. Han var det helt igenom allt från sin tillblivelse i Marias liv. "I honom bor hela Guds fullhet i kroppslig gestalt"

 

Vi, slutligen, måste bli Guds barn** genom omvändelse och tro. Men när vi väl blivit det får vi leva i vad vi är i honom.

 

 

* jag kom igång med det här inlägget betydligt senare än planerat eftersom bloggportalen krånglat

 

** eller kanske rätteligen Guds söner som det står på vissa ställen. Detta är dock inte i NT diskriminerande mot kvinnor utan en spegling av vår ställning mot den gammaltestamentliga bakgrunden där det (normalt) var söner som hade arvsrätt - med särskilda privilegier för den äldste sonen. Därför kallas de kristna förstfödda söner. Vi har ju arvsrätt till hela himmelen.

 

(Skulle någon likväl uppfyllas av överdrivna jämställhetsambitioner ändå in i språkbruket, går det ju betänka att alla kristna män, kollektivt, och tillsammans med alla kristna kvinnor är Kristi brud)