Torbjörn Lindahl

Jaha, nu har det gått en vecka utan att jag skrivit något. Börjar nästan bli som för många år sedan när jag tillämpade bloggfasta. Någon bland kära läsarna - jag tror det var min gamle kamrat eller vännen Andreas - föreslog att jag väl kunde få bloggfasta på vardagar men inte söndagar eftersom söndagar inte är fastedagar. Nu har det ju nästan blivit så - utan avsikt.

 

Idag ledde jag mässorna kl 11 och 12. Någon mer än tillåtna åtta kl 11 men 12 var det exakt åtta. Men det var inklusive en familj på fem! Både Bosse och jag gav i samband med våra mässor en stilla förmaning till deltagarna att inte börja slappa i kampen mot viruset. Det hjälper inte att sitta en bit från varandra i kyrkorummet om man sedan talar med varandra på nära håll i hallen. Två meter i kapprum, hall och vid dörren, och sen snabbt ut på gården. Det är vad som bör gälla.

 

I skriftetalet utgick jag fr Gt-texten och frågade vad det är för kamp en kristen har att utkämpa? Jag påstod att den viktiga kampen i en efterföljares liv är kampen om synden; ska den behållas, försvaras och omhuldas eller bekännas? Och det gäller alla synder: girighet, habegär, strävan efter inflytande och beröm, sexuell orenhet, bitterhet  och oförlåtsamhet.

 

Predikan över evangeliet blev kort. Koncentrerade mig på detta att den kanaaneiska kvinnan efter sitt begynnande ropande kom fram till Jesus och föll ner  för honom. Jag gissade att det på orientaliskt vis betyder pannan i marken. En gest av total underdånighet som i innebär du får göra vad du vill med mig Herre. Och jag tillämpade det så - efter ett vittnesbörd jag läst - att när en människa släpper sin koncentration på att Gud ska hjälpa henne med en viss sak som hon tycker är ett problem (och hon själv vill behålla kontrollen över övriga livet) och istället ger auktoriteten över hela sitt liv åt Gud; gör vad du vill med mig Gud, jag följer dig på vilka vägar du än leder mig - då kan undret ske också i det avseende man tidigare mest önskat.

 

Snabbkaffe m Bosse och en av deltagarna. Eftermiddags-promenad och sedan middag med yngre son. Därefter telefonvesper med god vän på annan ort.

 

Så var den dagen slut.