Fler möten

Dagen efter det förut omtalade oplanerade mötet blev det planerat möte. Den här gången for vi till OK och hyrde ett släp så vi kunde köra själva sängbottnen till familjen. Då blev det afrikansk lunch (god, men något annorlunda) innan samvaron återigen avslutades med bön.
 
Ett annat ännu mer oväntat möte skedde dagen därefter. Jag var på div affärer för några inköp, bl a på en affär för bildelar mm. När jag stod vid kassan och höll på med betalningen frågade expediten lite försiktigt får jag fråga vad du jobbat med tidigare?
- Präst, sa jag.
- Då har du döpt mig 1980, svarade han. Jag känner igen dig från fotografier.
 
Att f d konfirmander ger sig tillkänna det har jag upplevt många gånger. Dopföräldrar och brudpar likaså. Bl a en gång en polis som stoppade mig för nykterhetskontroll men släppte iväg mig utan körkortskoll ("jag känner ju igen dig från vigsel och dop") då jag glömt körkortet, men att ett dopbarn ger sig till känna så många år efteråt har jag aldrig upplevt förr.
 

Kommentarer
Postat av: Den gamle kamraten

Sånt är kul. På en mindre ort som Älvsbyn har jag som funnits länge döpt barn till barn jag döpt, konfirmerat ättlingar till konfirmander etc. Om ”In vino veritas” är sant vet jag inte men en man lätt på lyset presenterade mig för sina lätt dragna kompisar med orden: ”Han konfade mig! Och är världens bästa jävla präst!”

Svar: Jo, jag gissar att på en mindre ort är chansen träffa sina dopbarn, konfirmander, brudpar m fl betydligt större. Omdömet av den f d konfirmanden (vilket du tidigare nämnt) tycker jag du ska vara stolt över.😄
Torbjörn Lindahl

2020-03-30 @ 22:15:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0