Ännu en härlig dag
Men inte vad vädret beträffar. Ordentligt blåsigt nu. Och tidigare har det regnat.
Igår var däremot vädret fint, men det kom väl en kort skur under senare del av dagen. Under den soliga delen var det ett flertal ur radhusgemenskapen som tillsammans hjälptes åt att sopa grus, kratta gräsmattor, rensa ogräs från sandlådorna mm. Trevligt se grannarna, men lite öm i kroppen var jag efteråt.
Idag, som sagt, sämre väder men härligt ändå. När man får gå i högmässa alltså. Idag var det Mats som hjälpte Bosse i distributionen. Jag gissar att var ungefär lika många som på Pingstdagen.* Stor glädje som vanligt med den liturgiskt aktiva församlingen. Och givande predikan - som vanligt. Särskilt gladde jag mig åt att han tog upp ett tema som jag haft i min predikan på Annandagen.
- Helgonen säger inte emot varandra, konstaterade vi skrattande efter mässan.
Vad ska man göra nu när kyrkkaffet för en bra stund sedan är intaget? Kanske njuta av det som är varje kyrkokristens privilegium söndagseftermiddagsstillhet. Den som infinner sig just i en situation som denna när man brukat vilodagen helt i Luthers anda att icke förakta Guds ord och predikan utan gärna höra och lära det. och dessutom en gång för alla bestämt att inte använda söndagen till gräsklippning, slyrensning, städning eller annat icke akut "nödvändigt".
* före mässan var vi några som diskuterade hur man ska räkna nu när det inte får vara fler än 50 personer.
- Personalen ska inte räknas, påstod någon bestämt och jämförde med om det ordnas en fotbollsmatch. Arrangörerna och spelarna räknas inte utan bara publiken.
- Då ska ju inte de regelbundna gudstjäntdeltagarna räknas här heller, tyckte Bosse. Dom är ju en förutsättning för gudstjänstens själva existens (precis som spelarna för en fotbollsmatch). Alltså börjar vi räkna de 50 först med besökare utöver den trogna gruppen.
Det vore ju en idé.😉😂
(smiley inlagda i efterhand kl 00:20 natten mot måndag).
Kommentarer
Postat av: Den gamle kamraten
Idiotisk matematik att försöka sig på att tänja gränser man fått anvisade. Påminner om diskussioner när vi var i tonåren kring ” hur långt kan man gå men ändå inte bryta mot buden?” Svaret på ett läger var att det är mer rätt att hålla sig säker än att med cykel se hur nära kajkanten man kan köra. 50 personer inklusive bemanning! Basta!
Svar:
Torbjörn Lindahl
Trackback
