Annus horribilis?

Hade engelska drottningen rätt i att det är vad detta år varit? Beroende på coronapandemin i så fall.
 
Nog har det hänt mycket i vår tillvaro. Själv lider jag med alla som blivit arbetslösa, alla unga som får ännu svårare etablera sig på arbetsmarknaden och alla småföretagare (med begränsade ekonomiska muskler) som fått det riktigt tufft och i vissa fall sett sina livsverk helt raseras.
 
Personligen tycker jag mig inte vara så drabbad, jag flyger aldrig till Thailand och gör europaresor så sällan att ytterligare ett års väntan inte märks (och dom gånger jag farit utomlands under senare årtionden  har till största del varit tjänsteresor och sånt är det ju ändå slut med för en pensionär).
 
Nej, den mest tydliga inskränkningen (vad gäller värdsliga och vardagliga saker) var att jag vid ett IKEA-besök i Haparanda inte kunde svänga över till Finland och köpa en flaska Lakka hjortronvin, men det överlevde jag utan alltför stor smärta. Gå till hälsocentral, apotek, mataffär och - utan att trängas - enstaka besök på Kappahl och Clas Ohlsson, Biltema och någon affär till har fungerat.
 
Nej, den stora skillnaden har varit gudstjänstlivet. Och då tänker jag inte på det som de flesta makthavare tycks tro är det avgörande: konserter och musikgudstjänster, utan det vanliga gudstjänstlivet.
 
De gudstjänster jag regelbundet besöker är högmässorna i Hertsökyrkan (i stort sett söndagligen) och Fridsförbundets bönhus (ganska ofta men inte varje helg).  På båda ställena har det varit begränsningar men på olika sätt. Jag orkar nu inte i detalj redogöra. Den som följt denna ringa blogg har fått en insikt i saken.
 
Men den största glädjen är att gudstjänstansvarig präst, Bosse, i Hertsökyrkan  hela tiden velat upprätthålla möjligheten för människor att få del av sakramentet. Max åtta + tjänstgörande har varit en gräns under senare del av hösten men då två pigga pensionärer finns i gudstjänstgemenskapen har fler mässor per helg kunnat erbjudas och deltagare har fått anmäla sig i förväg. Har fungerat mycket bra.* 
 
I mitt personliga liv är väl den största sorgen att jag i somras kände mig nödsakad sälja motorcykeln pga av något sämre balans efter stroken i september förra året. En viss vinglighet i gången märker de som ser mig, men jag klarar alla dagliga rutiner bra, kan röra alla kroppsdelar, promenerar utan problem (om än något saktare än förr), cyklar och får köra bil. Så jag kan väl inte annat än vara nöjd och tacksam.
 
Under årets sista månader skedde - oväntat och helt oväntat snabbt - det som jag länge anat förr eller senare måste komma: att sälja huset och köpa lägenhet. Om en vecka tillträder jag lägenheten och tre veckor senare ska huset vara utrymt och städat.
 
Vissa personliga glädjeämnen kan den få dela som pratar med mig.
 
Gott nytt år!
 
(Foto: Erik Lindahl)
  

 
* när det ryktesvägen sagts mig att präster på andra håll, både nära (t ex i Domkyrkan) och fjärran, tycker att det skulle bli för arbetssamt och krångligt när dylik lösning diskuterats i deras kyrkor - då undrar jag bara har inte präster av idag sitt hjärta i gudstjänstlivet och mässan? Eller är dom "lejda herdar" (= ser gudstjänsten bara som ett "jobb") och därför "flyr när dom ser vargen komma"?
 

Kommentarer
Postat av: Kamrat åxå detta år.

Jag önskar dig ett Gott år!
Det var det första - allt ska ju vara delat i tre delar.
För det andra säger jag att den sista meningen i blogginlägget innan själva nyårshälsningen gör mig nyfiken.
Och för det tredje: Fotnoten klockren!

Svar: Nyfikenheten kan stillas genom en stunds telefon-ljugande.
Torbjörn Lindahl

2021-01-01 @ 09:26:57
Postat av: Thorsten Schütte

Håller med om saknaden av "vanliga" Högmässor. Och vad situationen vid gränserna anbelangar gäller min stora "världsliga" besvikelse den totala genomklappningen av det nordiska samarbete i en orgie av chauvinism, återuppväckta fördomar och gränsstängningar. De behövs krafttag för att få det nordiska samarbetet ur respiratorn, en formidabel uppgift för bl a Nordiska Rådet. Målet bör vara att göra det nordiska samarbetet så attraktivt att Skottland den dagen det blir självständigt vill komma med.

2021-01-01 @ 15:06:31

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0