Torbjörn Lindahl

är på modet just nu. T ex så hamras det in att bibeltexter inte bara ska tas emot okritiskt utan alltid måste tolkas.  Nu tänker jag tolka statistiken på denna ringa blogg.

 

Under delar av förra veckan var statistiken fallande, men söndag, var det ett tydligt skutt uppåt. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att det åtminstone bland vissa av kära läsarna finns en förväntan att jag ska skriva något om helgens gudstjänst och den kyrka jag besökt.* Och när tolkningen är klar blir det tillämpning.

 

Under augusti sker ordinarie mässor söndagar kl 9. Igår var jag där. Knappt 20 pers tror jag. Särskild glädje se ett äldre par som hållit sig i karantän i månader, men nu vågade komma eftersom de informerats om att deltagarantalet är begränsat vid så tidiga mässor.

 

Själv gick jag med krycka eftersom viss smärta i höger höft ibland gör det lättare. Både dotter (fysioterapeut) och svägerska (sjuksköterska) tyckte jag borde boka konsultation hos fysioterapeut. Det är idag fixat.

 

Att fira mässa tidigare på morgonen innebär att tiden efter kyrkan blir lång. I söndags hann jag ta med god vän bland gudstjänstfirarna och åka förbi kyrkogården och besöka våra respektive föräldrars gravar.  Sen for vi till stan och avnjöt i lugn och ro under teologiskt diskuterande varsin latte på Espresso house, sen hann jag förbi affären och var ändå hemma ca 12.30.

 

När jag själv tänstgör är jag dock inte lika glad åt så tidiga mässor. Och fr a inte så tidiga predikningar. Det är nämligen ofta just mellan 9 och 9.30 som mina tankar och det jag inhämtat under veckans bön och förberedelse, så smält samman att jag ser något slags struktur i det jag ska säga.

 

Resten av eftermiddagen ägnade jag åt förberedelse för besök av näst äldsta dottern. Då  blev det grillning.

 

 

* detta gäller dock inte min gamle kamrat som snarare ständigt önskar att jag ska skriva något överhuvudtaget