Torbjörn Lindahl

Nej, det är inte en gammal cancersjuk släkting som avlidit i Covid 19. 

 

Det är istället något som kommer att glädja i all synnerhet min äldre svägerska i Umeå (jag vill nu inte påstå att hon är särskilt gammal utan bara särskilja henne från yngre svägerska i Umeå). Kanske kan det inträffade vara till viss hugnad även för min gamle kamrat som också han propagerat för att det nu timade borde ske. Och troligen även för Ann O Nym som ofta förr kommenterat att det skrivs för mycket om visst ämne på denna ringa blogg.

 

 

Jag sålde den idag till en av våra trogna gudstjänstfirare i den kyrka där jag ofta går. Han kom in i gudstjänstgemenskapen via vår alphagrupp för några år sedan. Där ser man ytterligare en av alphaarbetets välsignelser; man kan bli av med en motorcykel man inte längre vill ha kvar och få sig en liten hacka. Klart mindre än inköpspriset dock, så tillsammans med kostnader för toppbox och värmehandtag, två service och däckbyte både fram och bak så har nog knappt tre års MC-ägande kostat 25000. Om nu någon av kära läsarna skulle anse det vara bortkastade pengar så säger jag bara känslan lägga ner hojen i hög fart i en lång svepande kurva. Om nu någon annan av läsarna skulle försöka med berg- och dalbana på Liseberg så säger jag bara snacka inte strunt om sånt du inte begriper.

 

När jag nu blir så  påtagligt entusiastisk när MC-körning kommer på tal så förstår alla att det icke är helt utan visst inre motstånd jag kommit fram till dagens händelse. Beslutet var väl i praktiken redan fattat i början av sommaren, men då ska det förverkligas också.... Nej  verkligheten är ju den att sviterna efter stroken för tio månader sedan ännu inte helt gett sig, fr a vad gäller balansen så (tvåhjulig!) MC blir inte aktuellt igen (även om jag får köra bil).

 

Detta är nu första gången i livet då jag pga sjukdom/ålderdom påtagligt måste släppa något som jag tidigare kunnat göra. Men kom för den skull inte med klyschan man får en påminnelse... Efter 40 prästår och stor mängd begravningar så är jag medveten både om åldrandet och döden. Och de skrämmer mig inte.

 

Här bildbevis då nye ägaren kör hojen från Porsön mot sitt nya hem på Mjölkudden. Jag följde efter i hans bil. Då han skjutsade mig tillbaka postade vi registreringsbevisets ägarbytardel, så nu är det helt utan återvändo!