Skadeanmälningar

Nedanstående utdrag ur div skadeanmälningar som inkommit till försäkringsbolag, har jag haft i någon pärm i många år.  Nu delar jag med mig till kära läsarna.
 
Skratta gott!
 
 - - - - -
 
En fotgängare kolliderade med mig och for under bilen.
 
Jag trodde rutan var nerfälld, men jag upptäckte, när jag stack ut huvudet genom den att det var den inte.
 
Olyckshändelsen orsakades av att vägen krökte.
 
Jag kolliderade med en stillastående spårvagn som kom från andra hållet.
 
Motorcyklisten avled senare av skadorna han tillfogats på Danderyds sjukhus.
 
Jag föll i vägbanan, min man fortsatte med sin moped och körde i diket. Om jag fick hjälp eller reste mig själv minns jag inte,  men när min man kom tillbaka och såg att jag överlevt, blev chocken så svår att han svimmade.
 
Vittnet kallade sig själv för gentleman men jag tror det är riktigare att kalla honom garageföreståndare.
 
Den andra vagnen kolliderade med mig utan att ge någon som helst varning om sina avsikter.
 
Vid kollitionstillfället befann jag mig i sittande ställning på dr Lindgrens toalett, varför jag inte hann göra något för att avvärja skadan.
 
Jag körde över en karl, han erkände  att det var hans fel, för han hade blivit överkörd tidigare.
 
Jag tutade med bilhornet men det gick inte för att det hade blivit stulet.
 
Han gick mot bilen. Efteråt fick jag veta att han inte var riktigt klok.
 
Det fanns en mängd åskådare men inga vittnen.
 
Jag stannade vid övergångsstället då motparten körde mig i stjärten utan mitt tillstånd.
 
Min fru har stortvätt på tisdagar och när jag kom tillbaka på kvällen fick jag vindrutan och två framtänder utslagna.
 
Den döde kom cyklande från höger.
 
Jag hade kört i 40 år mär jag råkade somna vid ratten.
 
 Jag såg en gammal man med lustiga rörelser och vemodiga ögon när han studsade mot min bil.
 
Den här fotgängaren visste ju inte åt vilket håll han skull springa så jag körde på honom.
 
Han kilade än hit och än dit. Jag fick gira flera gånger innan jag krockade med honom.
 
För att inte krocka med bilen framför så körde jag på fotgängaren.
 
Min bil stod absolut perfekt parkerad när jag backade på honom.
 
Det låter konstigt men jag såg faktiskt att telefonstolpen kom närmare. Jag försökte väja undan men just då dammade den på kärran.
 
Jag sa åt polisen att jag inte var skadad men när jag tog av mig mössan upptäckte jag ett svårt skallbensbrott.
 
Min man mådde så illa att det gällde att få tag på en annan man.
 
- - - -
 
Nu när detta är dokumenterat kan jag äntligen slänga två A4 som suttit i en pärm i årtionden.  Sen fortsätter jag slänga annat.
 

Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

Det mesta får mig att dra på munnen, men det här gör mig sorgsen:
"Det fanns en mängd åskådare men inga vittnen."

Svar: Det kanske var roligare förr i tiden, då folk som sett något självklart förutsattes vilja och våga vittna. Men idag är ju detta ett allvarligt problem, så visst är det lätt att snarare bli sorgsen.
Torbjörn Lindahl

2019-11-15 @ 11:19:01
Postat av: Thorsten Schütte

Javisst är det så och jag kastar inte första sten mot den som ej vågar vittna.

2019-11-16 @ 11:59:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0