En bok om dopet

har jag just läst. Dopet, tron och frälsningen av Matti Väisänen, tidigare biskop för Missionsprovinsen i Finland.
 
När jag läst den har jag många gånger tänkt att den här boken skulle jag vilja ha 100 exemplar av och dela ut gratis bland laestadianska vänner så dom får lära sig lite ordentlig biblisk och luthersk dopteologi. Kanske  kunde många av dem då också göra en resa i  Väisänens efterföljd. Han har nämligen tidigare själv varit förankrad i mer "lågkyrklig" väckelsekristendom med den åtföljande lägre betoning av dopet som är normal i många dylika sammanhang. Men ju mer han studerat dopet i Bibeln och bekännelseskrifterna och i Luthers skrifter, desto mer har han blivit tvungen ompröva sin tidigare hållning när det gäller dopet.
 
Istället intar han nu ståndpunkter där han rakt av, utan bortförklaringar och undanflykter,  helt vågar ansluta sig till de starkare betoningar av dopet som möter i både Bibeln och bekännelseskrifterna.
 Har 
En intressant tanke som uttrycks av Väisänen (i sak inte okänd för mig men aldrig uttryckt så tydligt och klart) är att när man vill bygga en hållbar bibliskt grundad dopteologi så bör man i första hand bygga den på Jesu ord i evangelierna och apostlarnas undervisning i breven. Men man bör vara något försiktig med att låta enskilda skeenden i Apostlagärningarna ha avgörande betydelse. Skälet: Apostlagärningarna beskriver kyrkans grundläggningstid och där finns vissa frälsningshistoriskt unika engångshändelser beskrivna, vilka aldrig i historien upprepas.
 
De berättelser som Väisänen fr a tänker på är de händelser där den helige Andes gåva ges skilt från dopet; 
Apg 8 där samarierna får Anden efter dopet, vid apostlarnas handpåläggning och Apg 10 där hedningarna i Cornelius hus får Anden redan innan dopet, under Petrus predikan.
 
Varför handlar då Gud i dessa två situationer annorlunda (Anden ges skild från dopet) än sin "normala" mall där Anden ges i dopet?
 
I samariernas fall, för att dom, som av judarna betraktades med förakt som halvhedningar, skulle våga tro att dom ägde hel och full tillgång till kyrkans gemenskap, vilken då ännu dominerades av judar.
 
När det gällde Cornelius och hedningarna var det istället apostlarna själva som behövde en andlig spark i baken för att inse att dom skulle ta Jesu ord på allvar att föra evangeliet även till hedningarna (alla folk, jordens yttersta gräns mm).
 
Men dessa två händelser är alltså unika i frälsningshistorien. Och därför inget man ska bygga generell dopteologi på.*
 
Att Väisänen har behov göra upp med, och distansera sig från, tidigare synsätt märks också - och i några fall tycker jag kanske att han driver sin tes lite väl kategoriskt - i att han tydligt går emot även sådana personer som varit och är stora teologiska auktoriteter i den lutherska traditionen. Oavsett om dom hör hemma i den ortodoxa epoken (fr a 1600- talet), den följande pietismen och väckelserörelserna eller  är företrädare för 1800- och 1900- talens konfessionella lutherdom.
 
Den punkt där Väisänen tydligast går emot många tidigare lärare i den lutherska traditionen är att han vill reservera uttrycken pånyttfödelse (födas på nytt) exklusivt till det som sker i dopet. Och inte - vilket blivit helt accepterat i de flesta lutherska traditioner - att den erfarenhet som en döpt (i våra sammanhang oftast barndöpt) människa som avfallit, gör när hon genom en sann bättring återvänder till tron och sitt dop; att den erfarenheten också kan kallas ny födelse.
 
Ett av skälen till att Väisänen vill reservera födelse-begreppet till dopet är för att analogin med det naturliga livet inte ska förstöras. I det vanliga livet föds ju alla människor bara en gång. Samma ståndpunkt intar Ole Hallesby - drar jag mig till minnes - även om jag inte minns att Väisänen skulle åberopa honom.
 
I princip tycker jag Väisänen har rätt** men om nu någon vill använda ordet ny födelse även för omvändelseskeendet så accepterar jag det och är bereddd se det mer som en terminologisk fråga.
 
Hur det kommer sig att många s k väckelsekristna kan ha så svag doplära, men likväl vill åberopa både Luther och beännelseskrifterna - det blir fullständigt obegripligt när man läst Väisänens bok.
 

 
* om många av mina laestadianska vänner vänligen ville begripa detta skulle jag befrias från många onödiga debatter.
 
** jag tror att jag under min prästtid i stort sett konsekvent endast använt begreppen pånyttfödelse/födas på nytt om dopet. Och det får jag tacka Ole Hallesby för och fr a den av hans böcker jag många gånger hänvisat till: Kristendom genom uppfostran och omvändelsekristendom.

Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

Känner mig kluven som "vuxendöpt" med 13 år i en baptistförsamling. Omvändelse är ju mera eller mindre en chimär när man växt upp i kyrkan och man ser den i backspegeln mera som en kontinuerlig mognad. Och numera känner jag mig mera hemma i SvK än i frikyrkan.

Svar: Oavsett hur man vuxit upp och vad man erfarit eller när man blev döpt är väl det viktiga att man nu vet vad som är den rätta frälsningsgrunden; att det alltid är Kristus och det han gjort för mig.
Torbjörn Lindahl

2019-11-28 @ 14:01:35
Postat av: Andreas Holmberg

Vore intressant att undersöka hur användningen av "born-again Christians" i USA har påverkat. Där menas ju uppenbart något mer än "döpta kristna" - och med viss rätt. För hur högt jag än skattar dopet som nådemedel och underpant på evigt liv och salighet, tvekar jag inför att tala om miljoner pånyttfödda kristna i Sverige idag. "Av döpte vrimler stad och land, men hvor er troens brand?" som Brorson skriver. Eller med Simon Petrus ord till den nydöpte Simon Magus: "Du har ingen del eller lott i den här saken, för ditt hjärta är inte uppriktigt inför Gud. Omvänd dig därför från din ondska och be till Herren så att han, om möjligt, förlåter dig vad du tänker i ditt hjärta. Jag ser att du är full av bitter galla och fast i orättfärdighetens band."

Svar: Det är väl det. Men även alla som rullas ut från sjukhuset efter allvarlig cancer har väl en gång i tiden blivit födda, eller...?
Torbjörn Lindahl

2019-11-29 @ 03:59:27
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Andreas Holmberg

Det är så sant. Men frågan är: "LEVER du det nya livet / uti Jesu Kristi tro?" (Lina Sandell). Den rannsakande frågan som också Paulus ställer ("Rannsaka er, märker ni inte om Jesus finns i/hos er?") Och, å andra sidan, versen som ströks i psalmboken: "Fastän du ej kan känna och se det, / fast du är syndig och skröplig, likväl / Kristus har köpt dig, / tvagit och döpt dig, / bär och bevarar ock ännu din själ." (C O Rosenius). Det FINNS kännetecken på en levande tro, men den levande tron har sitt fäste någon annanstans. Och idag råkade katekesutvecklingsfrågan på min Efs idag-blogg handla om det dyrbara dopet: http://efsidag.blogspot.com/2019/11/domedagspsalmer-kyrkoarets-sista-dagar.html

Svar: Helt rätt. Jag förnekar inte på något sätt att en döpt - och därmed pånyttfödd - kan avfalla och bli andligt död. Situationen i våra folkkyrkor torde vara att så sker med de flesta. Och detta förnekar inte Matti Väisänen heller. Frågan var istället vad vi ska kalla det när en sådan andligt död väcks till liv och återförs till tron. Där vill Väisänen inte bruka uttrycket ny födelse.
Och som sagt, i detta sista avseende är Väisänen inte helt ensam. Han har åtminstone Ole Hallesby med sig. Och för mig känns det tryggt.
Torbjörn Lindahl

2019-11-29 @ 09:23:43
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Andreas Holmberg

Och jag har Ole Hallesby med mig på att vi egentligen borde döpa barnen genom nedsänkning (när inte nöden kräver annat)! Nå, ni har båda SLEF med er (Svenska Lutherska Evangeliföreningen i Finland), för de ändrade i en vers av Rosenius-sången En vän framför andra, ordet "nyfödelse" till "förnyelse" (eftersom det inte syftade på dopet utan en omvändelse i vuxen ålder). Men kanske hellre då (återupp-)väckelse? Versen finns inte med i min bearbetning och förkortning av sången men är kyrkohistoriskt intressant just p g a frågan om "den bästa beteckningen" för ett andligt skeende, jfr Jak 1:18 som jag är osäker på om det BARA syftar på dopet. Nå, bara ingen förnekar avfallnas behov av omvändelse (där våra reformatorer var härligt tydliga med att det inte behövdes något nytt skepp - typ botens - utan att det gamla - dopets - dög bra att i sann bot bärgas upp på igen). http://friapsalmboken.blogspot.com/2018/06/min-van-framfor-andra.html

2019-11-30 @ 23:21:55
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Johan Marklund

Hej Torbjörn! Kan jag låna denna bok? Jag har läst Anders Ruuths bok om dopet: Dopets rikedom enligt bibeln och bekännelseskrifterna.
syftet med den är också att beskriva dopet utifrån bibeln och bekännelseskrifterna. Skulle vara kul och jämföra dessa två!

Svar: Du får gärna låna boken - när jag fått igen den. Lånade just ut den idag.
Torbjörn Lindahl

2019-12-01 @ 19:31:38
Postat av: Anonym

Eftersom det finns lite olika synvinklar och meningar om dopet, dess kraft och syfte, kan inte du Torbjörn skriva ett inlägg som reder ut och förtydligar det? Tänker att det skulle vara nyttigt, speciellt för yngre människor som inte tänker så mycket på dess innebörd. Verkar vara just nu ganska "trendigt" bland unga par att döpa sina barn och ha stora dopkalas vilket är glädjande!

Svar: Jag vet inte om just jag är rätt person...Men man kan aldrig veta.
Torbjörn Lindahl

2019-12-01 @ 22:11:23
Postat av: Torbjörn Lindahl

Det var någon som skrev en kommentar om att Väisänens bok delats ut gratis men av misstag råkade jag radera kommentaren istället för att publicera den.

Skriv gärna igen!

2019-12-03 @ 17:08:06
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se/
Postat av: Ole Sandlin

Försöker igen,skrev i kommentaren att Matti Väisänens bok "Dopet,tron och frälsningen" enligt uppgift finns fortfarande att få.När boken kom ut iden svenska versionen delades den ut gratis,hur det är idag kan jag kolla om någon är intresserad av boken.Boken är utgiven av Evangelisk-lutherska missionsstiftet i Finland och tryckt på Sley_Media Oy förlag.

Svar: Tack för det. Jag är själv en av dem som fått boken gratis - på Missionsprovinsens prästkollegium.
Torbjörn Lindahl

2019-12-03 @ 18:14:03

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0