P (s) minus 19 Begravningar
har jag haft många under 40 år. Jag minns fortfarande den första. Vad den avlidne hette, från vilken by han var, ungefär var graven ligger och vilket bibelord jag talade över. Sånt minns jag inte för alla senare begravningar. Som blivit många.
Under den tid jag jobbade i Nederluleå var det fortfarande vanligast att det var utbärning med avsked på kyrkogården. Därför hade man länge minnesbilder av ungefär var olika personer hade sina gravplatser.
En ordning som gällde i Nederluleå på den tiden var att avsked inne i kyrkan ej accepterades. De som ville avstå avsked på kyrkogården fick antingen ha hela begravningsakten i lilla kapellet på kyrkogården, eller bära kistan ur kyrkan och ta avsked i bårhuset utanför.
Ända sedan min första begravning har jag som sista bibelord före mittpsalmen läst Jesu ord Jag är uppståndelsen och livet...Det var min praktarlärare som sa till oss kandidater att det bibelordet ska vara med i varje begravningsgudstjänst.
Den uppmaningen har jag följt i varje begravning under 40 år. Idag hade jag min sista begravning innan pension. Frågan var, skulle jag följa min sed to the end eller i dessa yttersta av dagar ändra mig och därmed ge prov på min välkända förändringsbenägenhet. Den som redan räknats mig till godo i sista lönesamtalet.
Svar ges i morgon.
Kommentarer
Postat av: Maria
Jag räknade ut att jag spelat Blott en dag ungefär tvåtusenfemhundra gånger sen jag började med det här knoget.
Hur det känns? Tröttsamt! Men man får ta en Blott en dag i taget.
Svar:
Torbjörn Lindahl
Postat av: Maria
Vah? Du skojar!
Svar:
Torbjörn Lindahl
Trackback
