Jubileum

Den dag som just gått till ända, 29 juli, var inte bara min namnsdag utan även 52- årsdagen av min konfirmation.
 
Det har jag väl berättat förr när dagen infallit. Men jag konstaterar bara att konfirmationsdagen blir allt mer av en jubileumsdag för varje år som går.
2019-07-30 @ 02:21:57 Kyrkligt Permalink

Kommentarer
Postat av: Den kommenterande kamraten

Jag kommer inte ihåg mitt datum men det måste ju i alla fall varit samma år men påvårkanten samma Åtvidaberg gick ut sjunde klass.
Vad betydde den? Konfirmationen alltså? Jag gick ”vanlig läsning” en samling i veckan i församlingen, du ”special-läste” sommarkoncentrerat - varför? Skillnader? Effekter? För oss som konfirmander? För andra?
Många tankar kan man tänkas tänka kring detta. Systemet finns ju kvar 50 år senare.

Svar: Att min tvillingbror och jag konfirmerades på (scout-)internatläger istället för på hemmaplan, var mest pappas förtjänst. Han ville nog bjuda oss något minnesvärt.
Din konfirmation var jag säkerligen på.

Vilken läsform är bättre? Den intensivare läger/sommarläsnings-formen eller traditionell vinterläsning?

Som ledare tycker man ju ofta att man får bättre kontakt med ungdomarna om man har mer koncentrerad modell, men en undersökning som presenterades någon gång då du och jag prästerat i 1-2 decenier visade väl ganska entydigt att om man ser till den långsiktiga frukten - typ hur stor procent av ungdomarna är aktiva i någon form av församlingsliv efter ett antal år - då är vinterläsningen bättre.
Torbjörn Lindahl

2019-07-30 @ 08:16:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0