Nya handboken
Det var väl så att när 86-an ersatte årgång 42 var steget stort, nödvändigt och efterlängtat. Redan 76 års försöksordning hade på många håll gjort reformen så i de församlingarna blev det ju bara smärre justeringar.
Egentligen var det en intressant process att göra ett styrt öppet försök i 10 år jämfört med årets Pingst-diktat med material som alla inte haft helt tillgängligt och som bara vissa (tagit sig till att) lämnat remisser på.
Vad jag fattat nåddes också inför 76/86 tämligen hög konsensus i beslutsförsamlingen på nationell nivå. Den här gången var det i en del stycken ordförandes utslagsröst i gudstjänstutskottet och deal i plenum för att man inte skulle gjort allt i onödan.
Åja, om en läser Rune Klingerts bok "Liturgin som bekännelse" (Verbum 1989) inser man att HB86 inte heller den togs emot utan kraftfulla protester (särskilt från västkusten ;o)
F.ö. är det väl dags för ny psalmbok nu också? (Rom-kat. kyrkan har en ny, norska och danska likaså och Finland är på gång).
När det det gäller syndabekännelser är minnet före 1986 tämligen svagt, men vilka avses som exempel på kortare mindre predikande syndabekännelser? Det finns ju exempel på någon eller ett par acceptabla i HB1986 men mer meningslös poesi om att lägga skatter i bräckliga lerkärl och annat som inte explicit uttrycker att vi syndar och att det är vår egna stora skuld som vi ber om Guds förlåtelse för. Inte för att vi har haft otur och missat målet.
Angående psalmbok,blir det väl ett problem när vissa delar inte stämmer.
Nej det äger förvisso sin riktighet att bräckliga lerkärl står rubricerad som överlåtelsebön, samtidigt har jag då erfarenheter att man medvetet använt den istället för den vanliga syndabekännelsen och därefter gett avlösningen. Det var säkert fel.
