Sjätte efter Trefaldighet

En vecka in i juli redan. Snart är vi inne i andra halvan av sommaren och inte har man börjat semestern ännu. 
 
Söndagarna tickar dock på som vanligt. Idag, som sagt sjätte efter Trefaldighet. Det fanns en gång ett förslag att vi skulle göra som vissa andra kyrkor och stället räkna söndagar efter Pingst, alltså flytta numreringen en vecka, men det gick inte igenom. Jag minns en artikel jag läste där författaren ivrigt argumenterade mot ide’n. En smålänning måste det varit eftersom ett av hans argument gick ut på att i (delar av?) Småland firades viss trefaldighetssöndag som Sellergrens dag. Och hur skulle man då göra, behålla firandet på rätt söndag och hålla reda på att den söndagen nu hade nytt nummer, eller behålla numret och alltså i praktiken flytta en söndag. Hur man än skulle besluta att göra skulle det bli för krångligt för smålänningarna förstod jag. Vi norrbottningar har ju inte dylika problem. De enda ”helgondagar” vi skulle kunna fira är väl Laestadius födelse- och dödsdag och dom ligger ju i januari och februari.* Nu genomfördes inte den ändringen. Lite synd kan jag tycka. Jag skulle inte haft något emot att räkna sommarens och höstens söndagar som ”.... söndagen efter Pingst. Pingst är ju en biblisk bemärkelsedag, Trefaldighet (Guds treenighet) är ju inte en händelse som man i tiden kan befinna sig före eller efter, utan ett läromässigt uttryck för en verklighet i Guds väsen som Gud genom sitt ord uppenbarat för oss.
 
Sjätte efter Trefaldighet alltså. Högmässa celebrerade jag i Örnäset kl 11. I mindre Mariakoret denna gång. Versus populum alltså. Ett trettiotal gudstjänstfirare, varav ca ett halvdussin som jag mer känner från gudstjänstlivet i Hertsökyrkan. Predikan handlade om drt som brukar kallas lagens tre bruk, även om denna teologiska term inte nämndes, men själva saken beskrevs.
 
Bland gudstjänstfirarna även en gammal kompis** som jag lärde känna redan i KU i Örnäset för ca 50 år sedan, tillsammans med sin hustru. Kärt möte och vi konstaterade att även om vi inte ses så ofta nu förtiden så gäller att gammal vänskap rostar inte så det är bara att ta vid där man slutade.
 
Efter lite vila och ett kort besök hos mamma blev det Hertsön och förberedelse inför kvällsmässan kl 18. I grunden samma predikan som kl 11. Vanliga frågan: vilken version blev bättre? Frågar jag som alltid bara predikar med hjälp av stolpar så möjlighet till förkortning, variation  och utvikning blir stor. Knappt 20 deltagare och enkelt fika som vi intog utomhus vid kyrkans trädgårdsmöbler som vi bar ut. 
 
 Nu blir det vila eftersom måndagen är ledig. Det  finns ingen stund i veckan då man känner sig så avslappnad och beredd sjunka in i vilan som söndag eftermiddag/kväll efter väl förrättat värv, dvs gudstjänst och predikan.
 

 
* Lars Levi Laestadius f 10/1 1800, d 21/2 1861
 
 ** uttrycket gammal kamrat är ju, som kära läsarna väl vet, redan reserverat
 

Kommentarer
Postat av: Den gamle reserverade kamraten

Vem var det denna gång? Samma som förra?

Svar: Anders R och Anna.
Torbjörn Lindahl

2018-07-08 @ 20:10:13
Postat av: Jonas M

Katolska kyrkan räknar på svenska "söndagar under året" med början från påsk, naturligare än från trefaldighet. Vilka räknar från pingst?

Svar: Har uppfattat att söndagar räknas "efter Pingst" i åtminstone vissa lutherska kyrkor. Jag tror den finska? Rätta mig om jag har fel men jag uppfattade bestämt när det förslaget diskuterades för svenska kyrkans del att vi inte förväntades vara först i världen med det.
Torbjörn Lindahl

2018-07-09 @ 20:44:27
Postat av: Ann O Nym

Tror att även gammal kompis är reserverad...

2018-07-10 @ 16:05:05
Postat av: Jonas M

Ja, i Finlands evangelisk-lutherska kyrka talar man just nu om 7e söndagen efter pingst, det stämmer.

2018-07-10 @ 21:17:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0