Idag trodde jag

att vi skulle bli få deltagare i högmässan. Det var nämligen rätt kallt på morgonen. I vart fall här i Porsö-Sundet. Men det är ju lite av ett kallhål. I Hertsön var det tydligen inte riktigt lika illa. Inte blev det så illa med gudstjänstbesöken heller. Innan kyrkklockorna ringt färdigt (eller kanske precis strax efteråt) var vi nog drygt 35 personer samlade. Ska jag säga att det var en "fin"* högmässa? Kan man ju inte skriva när man själv var både celebrant och predikant. Men så mycket kan jag väl få skriva att jag själv mycket uppskattar få stå vid altaret i den kyrka där jag i många år haft min huvudsakliga uppgift.** Det känns konstigt att min tid där närmar sig sitt slut.
 
Senare under eftermiddagen for jag till äldsta dottern med familj och grattade sagda dotter som just fyllt 39. Helt obegripligt att ens äldsta barn uppnått den ålder man tror att man själv befinner sig i. Ja, ja, vad kan man göra åt det? Intet, intet. Besök hos gammal vän innan hemfärd från grannkommunen.
 
Fint väder har det varit två dagar i sträck. Lite kallare idag, som sagt, men igår var det fint. Vänner som bor på andra sidan fjärden stod plötsligt utanför dörren tillsammans med fin väldresserad hund. Samtliga kom in. Med de tvåbenta blev det kaffegemenskap och uppbyggliga samtal. Eller ska vi säga nödvändiga samtal? Bl a på temat hur blir vår framtid i svenska kyrkan? Den fyrbente fick ligga i hallen. Ingen tvekan att det ibland lockat mig att skaffa hund. Men det blev motorcykel istället!
 
Tankarna upptas allt mer och mer av frågan om exakt när jag bör gå i pension. Om jag bör sluta tvärt eller ta en tids halvtidspension. För några dagar sedan fick jag en ide'; att gå i pension sönd 10 juni. Det är 39-årsdagen av min prästvigning och samtidigt den dag då vår nya biskop - stiftets första kvinnliga biskop! - välkomnas med gudstjänst i domkyrkan. Det vore väl ett slut värdigt en gammal "kvinnoprästmotståndare"? 😃
 
- - - - - 
 
* en fin passning till Jokke 🙄
 
** kära läsarna noterar hur snyggt jag undviker uttrycket "min kyrka"

Kommentarer
Postat av: jokke

Tack för passningen! Ja, gårdagens mässa var verkligen fin (utan citationstecken) och även din predikan var god. Synd bara att så många har gjort sen ankomst och högljutt prat i gudstjänstrummet till praxis. Sådana olater sprider sig till nya gudstjänstbesökare och i en sådan kultur tappar vi respekten för det Heliga.

Svar: Helt rätt. I gudstjänstrummet bör det vara stilla före gudstjänsten.
Torbjörn Lindahl

2018-02-05 @ 06:48:46
Postat av: Jonas M

Ja ska du gå i pension nu de närmaste månaderna är det ju sannerligen ett väl valt datum!

I kyrkorummet ska det vara lugnt och stilla innan mässan, måste man meddela sig gör man det diskret och kortfattat. Praxis borde istället vara att knäfalla en stund i enskild bön innan mässan.

Svar: Vi får väl se hur det blir med datum. Jag blir inte 65 förrän till hösten.
Torbjörn Lindahl

2018-02-05 @ 09:06:58
Postat av: Andreas Holmberg

Vänta åtminstone till 40-årsdagen, tycker jag. Då kan du ju samtidigt fira Åsas 1-årsdag som stiftschef. (Eller åtminstone högtidlighålla den, jfr terminologin vid reformationsjubileet i Lund). Det tycker jag vore värdigt så det räcker.

Svar: Jo, att uppnå 40-årsdagen vore nåt. Min gamle kamrat och min tvillingbror, vilka båda prästvigdes ett år före mig, når ju sina 40-årsdagar i år. Sen återstår givetvis frågan om firande eller högtidlighållande. Kanske är det dags för ett nytt begrepp: "lågtidlighållande"? Bäst sätta in en 😁
Torbjörn Lindahl

2018-02-05 @ 14:52:31
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Anonym

Men sluta inte blogga efter pensionen, den fyller en viktig funktion. Jag träffar människor ibland som är tvehågsna ifall de ska gå ur Sv.K. Jag brukar hänvisa till din blogg och då står det klart för de flesta vilket beslut dom vill ta.

Svar: Och...?
Torbjörn Lindahl

2018-02-05 @ 16:01:46
Postat av: Anonym

De lämnar.

2018-02-06 @ 10:05:17
Postat av: Hannes

Då ska jag väl vittna om att den också har motsatt effekt, på samma sätt som bloggen du inte får nämna :)

2018-02-06 @ 22:33:59
Postat av: Jonas M

Jag är ju av uppfattningen att man, såvitt hälsan står en bi och såvitt man redan har gått i pension i tanken och arbetstakten, gärna får fortsätta efter 67 år, vilket särskilt gäller läkare, jurister och präster. Men apropå 40-årsjubileet; även med den svenskkyrkliga förståelsen av prästämbetet slutar man inte att vara präst bara för att man går i pension (till skillnad mot frikyrkopastorer), därför går det att fira 40-årsjubileet oavsett om du är i aktiv tjänst eller inte.

Däremot får man sluta fira jubileerna den dag man har gått samma väg som f Ceasarius och f Peder (som dock nu har börjat på nytt).

Svar: Nog är jag medveten om att man fortsätter vara präst även efter pensionen.
Torbjörn Lindahl

2018-02-06 @ 22:49:54
Postat av: Jonas M

Jag menade efter 65 år, i första hand (inte 67).

2018-02-06 @ 22:51:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0