Torbjörn Lindahl

Kulturblogg för personliga åsikter och skämtsamma allvarligheter.

Böcker o tidningar

Tog bilen t Umeå i morse o deltog vid "släppet" av nyutgåva av Lexicon Lapponicum. Som jag tidigare berättat så var vår farfars morfars farfar (kyrkoherde i Lycksele) en av de två författarna. Min yngre bror som har samma namn fick säga några ord om anfadern. Själv blev jag kort intervjuad av representant för någon samisk tidskrift vars namn jag nu glömt. Frågan om sagda lexicon betytt något i min prästtjänst var jag ju tvungen besvara nekande då jag i jobbet i stort sett helt hållit mig bland svensktalande. Nej, mitt (och min släkts) intresse för boken har nog varit mer nostalgiskt o känslomässigt. Kul veta sig vara släkt med någon som gjort nåt.

 

Här håller min bror första delen av nyutgåvan och på omslagsbilden ses han hålla i familjeexemplaret av originalutgåvan.

 

Man undrar om mina efterkommande i sjunde led kommer att glädja sig över släktskapen med (ö)känd bloggare. När jag på hemvägen lyssnade av mitt mobilsvar så var ett meddelande från Norrbottens-Kuriren att dom i morgon (onsdag) skriver om domkapitlets friande beslut i december. Heja, tänker jag. Bara tre månader för sent. Men bättre sent än aldrig. Jag avstod chansen yttra mig eftersom journalisten redan sett det jag bloggat om saken. 

 

Mina funderingar under hemfärden gällde istället: hur kommer Kuriren att vinkla saken? Jag skissade på tre alternativ.

1. Låter tydligt domkapitlets friande beslut bli huvudnyheten (även om kritiken mot vissa formuleringar nämns).

2. Låter de kritiska synpunkterna så få dominera artikeln att det friande huvudbeslutet kommer i skymundan.

3. Kryddar artikeln med intervju med någon som ogillar domkapitlets friande så man i praktiken kan leva kvar i kritiken.

 

Spännande att se tänkte jag. Men så såg jag artikeln på nätet. Där är det alt 1 som gäller. Bravo Kuriren! Gäller detsamma i pappersupplagan som nu produceras eller ska Kuriren - sin vana (?) trogen - göra allt för att hålla liv i och uppförstora det som uppfattas som kyrkliga konflikter?

 

I morgon bitti vet vi.

 

Hmm...
Bloggfastan (med eller utan frågetecken) kunde alltså brytas av att du fått en ny-gammal bok att tugga i dig. Och att Kuriren skriver något gammalt-nytt.
Kul i alla fall att du inte är "tyst".

Det där med egocentriciteten har nog sin poäng mer än du kanske anar. Framför allt om egoupptagenheten är ens egen synvinkel eller vad andra ser. Du är - i all skämtsam vänlighet ett så bra exempel. Typ detta:
"Nu bloggfastar jag! Sådetså!"
Så började du men korrigerade dig själv utifrån notiser i bloggen vars namn inte får nämnas. Då blev det: "Jag bloggfastar inte - för då syns det".
Men det syntes ju! Det kom ju inget att läsa till gagn och förnöjelse för mig och andra i den trånande läsekretsen. Du KAN själv ha trott att ditt ickebloggande inte syntes men vi i världen utanför märkte det - tro mig.

Sedan är det ju intressant att Kuriren utan ett uns av dementi eller erkännande att man varit ute och cyklat bara noterar att den man kallat "Skandalpräst" tydligen inte varit skandalös utan skandal-lös.