Möte med biskopen
Intressant att din biskop använder ordet "traditionalistisk". Det ordet förknippar jag med den strömning inom katolicismen, som inte accepterar Andra vatikankonciliet. Förutom rena schismatiker har vi där exv. SSPX - och dem är påve Franciskus i full färd med att sluta in i Kyrkans modersfamn, trots att de inte accepterar vissa saker som en god katolik eg. ska acceptera. Något mer bindande än konciliebeslut är ju svårt att tänka sig.
Det har slagit mig att Missionsprovinsen på många sätt är en god svenskkyrklig parallell till SSPX. Nu har ju Katolska kyrkan en annan vana av att hysa olika strömningar inom sig, jag tänker på alla ordnar och så. Och vi svenskar är så förbaskat konsensusinriktade. Så vart ska det bära... jadu.
(Vill du ha min IRL-identitet för att släppa igenom kommentarer kan du få den utanför bloggen. Namnet lär inte säga dig nåt, men ändå. Eller så står det dig fritt att inte godkänna, som förut. Your blog, your rules.)
Ah, då var det någon annans formulering. Jag finner den hur som helst intressant. Ett tecken på att fler än jag ser parallellerna. Inte minst ordet "modernistisk" - det är exakt vad trad-katolikerna kallar sin motpol.
Som en representant för det kyrkfolk du pratar om valde jag alternativ 2. Först trevande i samband med byte av landsända, sedan permanent i samband med införandet av en särskild välsignelseakt för partnerskap.
Men jag trivs fortfarande väldigt bra på Oas sommarmöten och sörjer att jag inte kan åka till Umeå i sommar.
Det är bara nummer två som kan leda till en verklig återevangelisering av Sverige. Vi måste stå kvar där Gud placerat oss. Ibland måste man dock flytta sig alldeles lite för att kunna stå kvar, ett myrsteg till MPr eller EFS kan ge fast mark under fötterna vilket behövs för att ta spjärn mot samtiden. Det är just nu särskilt viktigt att inte de stilla i landet övergår till frikyrkeri eller konverterar. Gryningen har aldrig varit närmare. Endast en liten tid återstår innan det gamla rämnar och vi får bygga upp något nytt och friskt på den stabila och oanfrätta grunden.
"Det finns även ett gammaltroende traditionalistiskt kyrkfolk. Vad gör man med det?" Bra att du ställer den frågan. Mitt verkliga skäl till att jag till slut - trots goda prästkollegers uppmaningar att avvakta - ställde upp som biskopskandidat i Missionsprovinsen var just detta folk.
Nu behöver de tysta, de av biskoparna osedda, göra sig hörda. De har enligt våra bekännelseskrifter rätt till bibel- och bekännelsetrogna präster.
+Arne
En tunn strimma gryningsljus syns redan. Vi får dock inte tro att annat än hårt arbete väntar när det väl dagas. Först i dagsljuset kommer vi se hur stor förödelsen verkligen är.
De gammaltroende behöver bli synliggjorda numerärt. Medlemskap i Synoden var och är ett sådant synliggörande. Jag tror vi är fler än nuvarande medlemsantal.
