Tredje adventshelgen

tillända.
 
Lördagen blev det bönhuset igen. Den här gången var det julfest för hela församlingen. Julgröt serverades, men av något annat slag än det man oftast är van vid. Mätt blev man i alla fall. Luciatåg och sång av barnen igen.
 
Högmässa i egna kyrkan idag som vanligt. Krångel med mikrofonen. Nu måste sladden och mikrofonen till bärbara micken bytas. Inte riktigt fyrtio deltagare. Särskilt roligt att vi idag återigen fick ha med oss en vän som förr varit med oss regelbundet men som inte kunnat vara med under ett knappt halvår pga en allvarlig olycka vid midsommartid.
 
Lunch sen med god vän ur gudstjänstgemenskapen. Intressant diskussion om luthersk och katolsk rättfärdiggörelselära. Min samtalspartner konstaterade att som strikt teoretisk fråga är det väl en skillnad, men i den enskilde kristnes vardagliga liv? Vad gör det i praktiken för skillnad? Min vän konstaterade också att ur ett strikt renlärigt lutherskt perspektiv kunde jag kanske ej heller få godkänt för dagens predikan. Men inte för att det var för katolskt. Utan för pietistiskt. Men så har jag ju alltid varit en nådens ordning-kramare.
 
Lite administrativt arbete på exp sedan och så en snabbsväng i bönhuset* för åhörande av en dryg predikan och sist ett besök hos mamma. I morgon får hennes boende besök av norrbottens lucia. Då borde man kanske  "som av en händelse" råka besöka henne just då.
 
- - - - 
 
* jag konstaterade att minst sex personer som varit i högmässan på förmiddagen var där. Ska jag tolka deras vilja att höra ytterligare två eftermiddagspredikningar som att dom var missnöjda med förmiddagens eller att dom fick en så stor kärlek till Guds ord vid högmässan att hungern blev ännu större?

Kommentarer
Postat av: Andreas%252525252525252525252525252525252520Holmberg

Det senare (apropå frågan i fotnoten)!!!

Sen tror jag att skillnader i lära ibland kan spela mindre roll i praktiskt fromhets- och vardagsliv p.g.a. det Franz Pieper i inledningen sin dogmatik - som jag inte plöjt igenom i dess helhet ;o)! - kallar "lycklig inkonsekvens" (på endera sidan, själv menar han förstås att den är lycklig när den finns på den romerska eller reformerta!).

Men den kan naturligtvis också spela en förödande roll, dels p.g.a. själva incitamentet till splittring och främlingskap kristna emellan, dels i sak beträffande exempelvis grunden för vår hela och fulla rättfärdighet inför Gud. Om någon (som en viss bloggare, dock inte TL) påstår att när Paulus talar om att "hålla sig till laggärningar" och att "av laggärningar blir inget kött rättfärdigt" det bara skulle röra sig om ett fasthållande vid och en förtröstan på den judiska ceremoniallagen, då menar jag att det finns en reell risk för själva hjärtelivet, liksom ifall en på fullt allvar påstår att synderskan blev förlåten p.g.a. sin stora kärlek (eller att gäldenären fick skulden efterskänkt p.g.a. sin stora kärlek till långivaren).

Visst kan en sann och levande tro på Frälsaren överleva vissa urspårningar i lära och exegetik (det erkännandet tror jag väl att de påvetrogna ger även visavi oss "lutheraner"). Men inte underlättas den av sådana och inte kan dessa ursäktas av ovannämnda faktum! (Det tror jag ju att du i princip håller med om, även om du f.n. är extra konciliant gentemot Rom och tillämpar argumentet mer på frågan om rättfärdiggörelsen än på frågan om dopet eller nattvarden).

Det är väl därför vi alls bryr oss, exempelvis om nattvardsläran - åtskilliga reformerta skulle väl på samma sätt som du undra vad skillnaderna egentligen spelar för roll "i den enskilde kristnes vardagliga liv"? (Vi betraktar ju även många vederdöpare som bröder i Herren även om vi med påven och våra egna bekännelseskrifter utdömer några av deras läror).

Svar: Jag räknar alltid med att du griper in och leder mig tillbaka in på den rätta vägen när så behövs (och glad att vi inte behövde blanda in Bonaventura den här gången :)
Torbjörn Lindahl

2016-12-12 @ 08:57:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0