Torbjörn Lindahl

fick jag på köpet vid gårdagens ena kvällstidningsköp. På självaste ledarsidan (Expressen) var den publicerad. Lite ironisk var den väl. Men vad var dess budskap? Ja, snarast att kyrkan bör vara kyrka. Och inte hålla på och anpassa sig. Och inte vara så rädd att stöta sig med andra. Och den bör stå fri och självständig i förhållande till andra samhällsaktörer; så bör väl bönesuckarna om politiker i kyrkans beslutsforum och ifrågasättandet av att en f d LO-ordförande är kyrkostyrelsens förste vice ordförande tolkas.

 

Ser man på!

 

Först skäller "alla" på kyrkan. Tycker att den är gammaldags och konservativ och styrs och domineras av svartrockar. Så griper man in och moderniserar den och får den att präglas av jämställdhet och demokrati och all annan slags modernitet. Och ser till att alla som på minsta sätt ifrågasätter utvecklingen blir utmanövrerade. Och när man fått den att i sin organisation bli närmast en kopia av samhällets organ och aldrig säga, tycka eller propagera för något annat än det som dominerar allmän debatt...

 

DÅ... gör man narr av den och tycker att den inte längre är något att ha.

 

Vad ska man säga? Håll fast vad du har så att ingen tager din krona?