Torbjörn Lindahl

Var gå i kyrkan var frågan. 

 

Domkyrkan kunde ha varit ett alternativ. Där var det ekumenisk gudstjänst som avslutning på den gemensamma veckan. Nåja, vecka och vecka. Gemensam helg är kanske riktigare beskrivning numera. Det har blivit kortare och kortare under de år jag verkat i staden. Men då jag pga släktbesök mm inte deltagit i någon tidigare samling under helgen så avstod jag.

 

Satte mig istället på bussen mot Hertsön. Mötte då två av de regelbundet trogna gudstjänstbesökarna. Två andra som ofta brukar besöka Hertsökyrkan visade sig vara med på bussen. Men de klev av vid Örnäskyrkan denna gång. Det hade ju också varit en möjligjet. Men det kan inte hjälpas att samhörigheten med ens vanliga plats är så stor att det inte riktigt lockar gå någon annanstans.

 

Det här med trohet till det man bestämmer vara sin normala "hemförsamling" är viktigt om det ska bli något församlingsbyggande.

 

Efter kyrkkaffet blev det en stunds besök hos mamma fram till dess hon annonserade behov luta sig tillbaka i fåtöljen och sova en stund.

 

På vägen till bussen träffade jag dock en av dagens gudstjänstfirare som var på väg möta annan kristen för en kopp kaffe på ett av stadens fik. Jag hakade på och fick dela trevlig gemenskap. Efter en stund dök ytterligare en person upp så då blev det nya stimulerande samtal. En oväntat givande eftermiddag.

 

Efter middag o kaffe mm har jag sett en TV-4-dokumentär om Charlie Hedbo. Intressant. Nog kan jag tycka att ett och annat dom publicerat är lite onödigt. Men att dom fördenskull ska bli skjutna. Nej, tryckfriheten 

måste försvaras. Försvarar inte vi andras rätt att trycka det vi ogillar så kommer ingen till sist försvara vår rätt trycka det vi gillar.

 

Ett annat tysta-obekväm-röst-skeende som berört mig illa är behandlingen av den frispråkige kristne Marcus Birro. Orkar inte nu gå igenom allt som hänt men den intresserade spanar in hans blogg på tidningen Världen idag. I slutet av november blev han avskedad från Expressen trots att hans krönikor varit de flitigast lästa. Men nej,  en frispråkig frimodig kristen passar inte in i det offentliga sverige.

 

Vad är det mer som censureras bort i vårt - till namnet - fria öppna demokratiska samhälle?