Torbjörn Lindahl

Jag gick inte i gudstjänst på annandagen. Anser mig visserligen därmed vara ett dåligt föredöme i princip - annandagar är gudstjänstdagar, men just i detta fall anser jag att det fanns fömildrande omständigheter. Hade några av barnen på besök på eftermiddagen och då äldre sonen framåt aftonen fått igång mig i ett synnerligt givande samtal så ansåg jag att det fick gå före det planerade gudstjänstbesöket i kvällsmässan i Hetsön. Vi ses ju inte så ofta eftersom han bor i Stockholm och bara var hemma kort för systersonens dop. I dag f m har han återvänt.

 

Min pappa brukade medan han levde - apropå annandagar - understundom citera sin tidigare kollega, tillika förste rektorn på Hållands folkhögskola Lage Eklöv, som lär ha uttryckt ungefär "Gud skapade  under srx dagar, sedan vilade han och gav oss en vilodag men annandagar är människors påhitt". 

 

I mitt föräldrahem togs dock inte dessa ord normalt som intäkt för att strunta i gudstjänst på annandagar, även om viss barmhärrighet kanske kunde visas mot barn som blev less efter att ha gått flera dagar i rad i kyrkan, men också den "sabbatsstämning" som normalt präglade söndagen med total frihet från praktiskt arbete kunde det kanske ruckas något lite på.

 

Den senare "rätten" utnyttjade jag igår och sopade lite grus från gångvägen framför huset.

 

Nu ska ingen tro att jag upplever ordningen med gudstjänst och arbetsvila under sön- och helgdagar som ett tvång. O nej, jag ser det som ett stort privilegium.