Bibelkommentar

till Nya testamentet har jag nu införskaffat. Jag har visserligen haft delar av den förut, de tre första och de tre sista av de tio delarna. Dom fick jag från min farfars bokhylla efter hans död. Han var också präst. Det är särskilt i de första delarna, kommentarerna till synoptikerna (Mt, Mk, Lk) jag under åren läste en del inför predikoförberedelserna. Det tre första banden har jag dock haft oinbundna och osprättade så det har i praktiken blivit lösbladssystem när man sprättat i arken för att öppna och läsa.
 
Många gånger har jag tänkt att det kanske vore läge anlita en bokbindare, men så insåg jag en dag att verket sannolikt finns att köpa på nätet. Jo, sannerligen, på Bokbörsen fanns hela utgåvor, enskilda delar i olika skick och prisklasser. Jag köpte ett komplett verk i gott skick. Har hämtat dem på paketutlämningen just nu.
 
Vad är det då jag pratar om? Jo,
 
Synopsis
bibliothecae exegeticae in Novum Testamentum,
det är:
Sammandrag av grundligaste och uppbyggligaste utläggningar öfwer alla böcker i
Nya Testamentet.
 
Under medverkan av flera lärde män utarbetadt
af
Christoffer Starke,
fordom Pastor prim. och garnisonspredikant i Driesen.
 
En Handbok
för lärare i kyrkor, skolor och hem
samt för alla dem som älska och läsa den Heliga Skrift.
 
Den utgåva jag köpt är tryckt mellan 1873 och 1877 och utgiven av Evangeliska Forterlandstiftelsen.
 
Jag inser givetvis att alla som anser att jag teologiskt och åsiktsmässigt hör hemma i 1800-talet här möjligen anser sig finna förklaringen. Men då svarar jag som Alf Svensson en gång sa när han av en journalist fick frågan om inte Kristdemokraternas värderingar var lite 1800-tal?
 
- 1800-tal? Nej, absolut inte. Våra idéer är 2000 år gamla.
 
Det är märkligt hur moderna människor tycker att 1800-talet är så gammaldags. Ur ett kyrkligt perspektiv är 1800-talet riktigt modernt.
 
Hur är då kommentaren upplagd? Jo den tar ett avsnitt ur respektive bibelbok där först strukturen i texten  presenteras i några steg. Sedan kommer själva bibeltexten med inskjutna kommentarer. Det är ofta den mest givande delen kan jag tycka, lite fria tankar som kan ge  värdefull input (som det numera heter). Sedan kommer ibland Anmärkningar, som kan gälla någon översättningsfråga, el dylikt. Sist kommer Tillämpning som är förslag på hur texten kan ha någon aktualitet i dagliga livet. Den delen är kanske inte alltid så givande då dessa "tillämpningar" kan förhålla sig tämligen fritt från texten och ofta kan upplevas ganska tidsbundna.
 
Men ibland hittar man "guldkorn", som i kommentaren till Lk 1:60 där Elisabeth på grannars och vänners fråga svarar att den nyfödde sonen, till deras förvåning, ska heta Johannes, vilket även Sackarias sedan bekräftar. Tillämpningen blir bla:
 
"Stundom måste man äfwen lyssna till hwad de rådgifwande hustrurna säga; qwinnors råd är icke alltid att förakta".
 
Kom ihåg det, alla gifta män :)
 
Men nästa förslag på tillämpning är givetvis riktigt relevant:
 
Wänskap och gammal sed måste man motsäga, då de wilja sätta sig emot Guds wilja". Så sant som det är sagt.
 
Nu ska jag ut och bli "1800-talspredikant" !!!
 

Kommentarer
Postat av: Marie Fredin

Härligt, lycka till!

2013-09-19 @ 18:26:13
Postat av: Håkan Kero

Minns du våra diskussioner om traditioner kontra bibelord? Riskerar du inte att bli biblicist om du motsäger dig gamla seder (dvs traditioner), då du finner att Guds vilja säger annat?

Svar: Den risken kan jag leva med :)
Torbjörn Lindahl

2013-09-19 @ 22:23:05
URL: http://hkankerosblogg.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0