Torbjörn Lindahl

har jag befunnit mig idag. Vad som bakades av den...?

 

En stor hop präster och diakoner var samlade i Skellefteå för att välja präst/diakon till domkapitlet och ytterligare präst därstädes som biskopens och domprostens ersättare.

 

Vid pläderingarna tog jag chansen framföra min principiella syn att det bör vara en präst. Att sitta i domkapitlet är nämligen i grunden ett läroansvar och ett sådant ansvar har präster i sin vigning lovat att ta. "Karaktärslöftet" * i prästvigningen lyder nämligen:

 

Här är en tydlig förpliktelse till Skriften och vår kyrkas bekännelse. Ett dylikt löfte saknas i diakonvigningen. Där lyder "karaktärslöftet" * istället:

 

 

Ett fint och viktigt löfte i sig, men inte alls läroansvarspräglat på samma sätt som prästernas. För att prästerna ska kunna fylla sin roll så kräver vi av dem en teologisk utbildning av helt annan typ och omfattning än den som diakoner får.

 

Principiellt anser jag alltså att man sedan ett antal år tillbaka gjort en ovis sammanblandning av de två rollerna präst och diakon. Bara för att båda numera kallas "vigningstjänst" så kan de ändå inte ersätta varandra. Jag tog alltså chansen argumentera för att en präst skulle väljas in som ordinarie. Enklast var då att till ordinarie föreslå den föreslagna ersättaren Åke Lundgren. Men vem vänder ett slagskepp i sista minuten? Diakon Eva Magnusson blev ordinarie (enligt valberedningens förslag) och Kh Åke Lundgren blev ersättare. Till ersättare för biskop/domprost valdes en kvinnlig präst. Var det hon-vad-hon-nu-hette eller hon-vad-hon-nu-hette, frågar sig en förvirrad sextioåring.

 

Naturligtvis borde jag komma ihåg, jag som var en av rösträknarna. Tillsammans med kollegan Bo Nordin blev jag föreslagen tjänstgöra i presidiet. Roligt få det förtroendet, och få sitta vid biskopens sida. Jag kände mig givetvis välsignad!

 

I en kort paus fick jag chansen tala med biskopen om gårdagens hockeymatch och om den vi ska se tillsammans i januari. Att hans personliga sympatier finns hos Luleå råder ingen tvekan om även om han i sin officiella biskopsroll måste förhålla sig neutral mellan de två Lulestiftslagen.

 

På kvällen var det alpha som vanligt. En försenad gratulationsdikt fick jag av en av deltagarna.

 

Liten kommentarstorm blev det till föregående inlägg. Läs gärna mitt svar till Stig Sundströms kommentar.

---

* mitt påhittade uttryck och det syftar på vigningens karaktär inte präst- eller diakonkandidatens