Tredje söndagen i fastan

är det idag.
 
Predikotexten om kvinnan med blödningar som trängde sig fram och vidrörde Jesu mantel och blev botad skulle väl i ock för sig lika gärna, nästan hellre, ha kunnat finnas med under föregående söndags tema "den kämpande tron." Dagens högmässobesök blev i Björkskatakyrkan tillsammans med mamma och min bror från Umeå som var uppe över helgen.
 
Det är nu länge sedan jag själv predikade och ännu längre sedan jag predikade i Hertsökyrkan. Den 27 januari predikade vår gästtalare Göran Larsson; Kyndelsmässodagen höll jag högmässa med konfirmation i Domkyrkan; söndagen efter var jag ledig; två söndagar efter det låg jag i influensa. Nå, den senare av de söndagarna hade jag nog orkat, men för säkerhets skull hade arbetsledaren tillfrågat en av stadens pensionerade (!) präster. Han hade inget emot att rycka in, tror jag; och denna söndag var jag planerat ledig. Sju veckor i rad utan en predikan i "min" kyrka.* Katastrof. Hoppas inget oväntat inträffar till helgen. Man är på väg att bli en upprepning av Gösta Berlings saga: Äntligen stod han i predikstolen.
 
Några andra som får stå i predikstolen är två bröder som vid dagens gudstjänst i bönhuset på Örnäset invigdes som predikanter. Det skedde genom att en av de äldre predikanterna ledde stunden med bön, bibelläsning och handpåläggning tillsammans med övriga predikanter och några lekmän till**. Jag var ovetande om att detta skulle gå av stapeln. Gick i bönhuset idag för att det var ett tag sedan sist och för att det var annonserat som femårsfirande för bönhuset. Tänk vad tiden går. Jag sade på skoj till några vänner i kaffekön att laestadianismen håller på att bli riktigt kyrklig när den firar jubiléer för byggnader av trä och sten. All välsignelse önskar jag över de två unga bröder som nu får gå in i rollen som predikanter.
 
Igår hade vi årsmöte med Luleå stiftsavdelning av Frimodig Kyrka. En rolig, trevlig och inspirerande dag.  Vår gruppledare i Kyrkomötet, Bertil Murray, höll ett intressant och givande föredrag. Stort tack till vänner i Piteå som ordnade med det praktiska med fika mm. Tack till EFS Bergsviken för att vi fick låna lokalen. Att Frimodig Kyrka är det enda verkliga alternativet i kyrkovalen i svenska kyrkan framstår allt tydligare. Allt fler personer i olika delar av landet har också börjat inse det och flera exempel finns på personer som lämnat kyrkopolitiskt engagemang i politiskt parti eller annan nomineringsgrupp för att gå över till Frimodig Kyrka. Tyvärr är vi ännu inte tillräckligt starka för att ställa upp på lokal nivå överallt där vi skulle önska. Men kom med du och gör det möjligt, nu eller i kommande val. Men i hela landet kandiderar vi till Kyrkomötet och stiftsfullmäktige.
 
Jag vill uppmana alla som vill ta sin tro på allvar att se till att rösta i kyrkovalet till hösten - på något alternativ som kan göra skillnad. Alla som har ungdomar över 16 år ska se till att dom röstar också. Särskilt vill jag vända mig till alla som tänker att svenska kyrkan är så förfallen att det inte spelar någon roll vad vi gör, att man lika gärna kan lämna det "sjunkande skeppet". Nej, gör inte det säger jag. Det har betydelse att det finns en yttre kristen struktur i vårt land. Hjälp till att se den överleva.
 
Till sist kan jag berätta att jag fick en kommentar till föregående inlägg. Den innehöll en länk till en hemsida som publicerat skrift av Luther om judarna. Det var apropå det jag skrev om kyrkornas roll under förintelsen. Jag har valt att inte publicera kommentaren då jag inte vill ge spridning åt denna Luthers skrift. Den som vill läsa må själv söka på nätet. Men en sak kan man säga: Luther hade ett drastiskt uttryckssätt. När han skriver om judarna ser vi det tydligt och har svårt följa med i svängarna. Kanske är det dags att vi "lutheraner" ser att samma sak gäller om många av hans uttryck om påven och katolicismen. Att påven är antikrist är kanske mer uttryck för Luthers temprament än det ska tolkas som en förblivande andlig sanning.
 
När friden ett hjärta bevarar
stor rikedom får det och makt
Det räknar ej längre och sparar
står ej som sitt eget på vakt
Det frestaren bjuder att vika
och källor att flöda så rika
i lidandets brännheta trakt
 
Men såsom den jagande hinden
som ej äger rast eller ro
men räds för vart prassel av vinden
och själv ej sin räddning kan tro
så värnlöst är människans sinne
när icke på djupet där inne
Guds frid och hans salighet bo
 
Vet hela Guds frid du behöver
om hjärtat skall provet bestå
och hela Guds himmel däröver
sitt skyddande valv måste slå
Här duger ej dela och tveka
Hur vågar ditt hjärta du neka
att hela sin rikedom få
 

* då det tidigare nått mig att det finns läsare som reagerat mot att jag vid något tillfälle kallat Hertsökyrkan för "min kyrka" så förklarar jag (igen): det betyder inte att jag äger kyrkan; det är snarare uttryck för en kärlek (som det är rimligt att en präst har) och i sak betyder det inte mer än att det är min stationeringsort och den plats där jag har gudstjänstansvaret och utför större delen av mitt gudstjänstarbete.
 
** samtliga personer i skeendet män. (Precis som den konklav som snart ska samlas i Rom och välja påve.) Tur att finns något sammanhang där det är lite gammaldags ordning och reda och inte hela tiden måste vara så förtvivlat jämställt, men folk uppenbarligen är nöjda och glada ändå, tänkte jag där jag satt i min bänk :)

Kommentarer
Postat av: Andreas Holmberg

Problemet med utfallet om påven som Antikrist är väl att det slank med i någon av bekännelseskrifterna. (Eller är det en anka - jag har inte hittat stället själv?). Bekännelseskrifter som prästvigda lovar ligga i linje med ("såsom vår kyrkas bekännelseskrifter därom vittna").

Att vi inte reviderat våra bekännelseskrifter på snart 500 år har väl i o f sej räddat vår nominella "evangelisk-lutherskhet", men å andra sidan gjort dem till inaktuella dammsamlare. Jag tycker helt klart att vi borde ta bort läran om påven som antikrist (om den nu finns där) OCH exegetiken om att inte Petrus utan hans bekännelse var "klippan" (exegetiken bör här inte vara fastlåst ens för en lutheran: varför skulle Petrus inte kunna vara en "klippa" när han bekänner Kristus om han kan vara en "satan" - senare i samma kapitel - när han kolporterar människotankar?).

Sen har väl en del påvar helt klart haft antikristliga drag - och 1 Tim 4:1-3 (OBS Pauli temperament!) brukar väl anföras som exempel på det onda (vad gäller förbudet mot prästäktenskap t.ex.).

Svar: Ur "Om påvens makt och överhöghet" (Bek skr tredje upplagan 1969, omtryck av andra upplagan fr 1957, sid 347): " Och de för antikrist utmärkande kännetecknen passa fullständigt in på påvedömet och dess anhängare...." Citatet ingår i ett längre resonemang.
Torbjörn Lindahl

2013-03-04 @ 07:33:04
URL: http://andraget.blogspot.com
Postat av: Andreas Holmberg

Tack för källhänvisningen! Ja, den där biten borde vi klippa bort ur SKB om möjligt (inte som historieförfalskning men som öppet redovisad revision); det kan knappast anses höra till bibelbevisad evangelisk bekännelse att identifiera antikrist med påvedömet och dess anhängare! Att en del kännetecken delvis - knappast fullständigt - passar eller passat in på påvedömet behöver man därmed inte anses förneka. Men det är olyckligt, anser jag rent generellt, att göra Antikrists identiet till en bekännelsefråga (inte mer lämpligt vad beträffar påven än beträffande t.ex. Stalin och Hitler, utan alla jämförelser i övrigt).

2013-03-04 @ 20:13:19
URL: http://efsidag.blogspot.com
Postat av: Erica Hedman

Hej Torbjörn!

Tittade bara in här som hastigast. Missade hälsa på dig i söndags i kyrkan men såg att du var där. Hade hört i höstas av några i alpha att du bloggade (som så många gör) men eftersom jag i princip aldrig läser bloggar - har det inte blivit av att "titta in" här via Google. Nu fick jag veta när jag läste här - att du både kör MC och är kyrkopolitisk aktiv. Det förstnämnda var betydligt mer roligt att höra - för en som planerar ta MC-kort som jag. Själv har jag bara röstat en enda gång i ett kyrkoval - så min kunskap nästan lika med noll. Tyvärr tror jag många struntar i att rösta i kyrkovalet. Kanske det ändrats genom åren eller så är det fortfarande "det glömda valet"? Jag vet inte. Det vet du säkert mer om - som är engagerad. Jag tycker bara att det är märkligt med en kyrka som styrs politisk, men det är en fråga som jag inte ger mig in i här på forumet. En helt annan grej... "100 skäl att inte dammsuga" från februari 2009 blev ett klart favoritinlägg för mig ;-) Borde ramas in. Ha det bra!

Svar: Nej, jag är inte kyrkopolitiskt aktiv utan aktiv i en nomineringsgrupp som arbetar för att det partipolitiska inflytandet i kyrkan ska bort. Det arbetet borde du stödja!
Men jo, jag kör motorcykel, dock inte denna halva av året. Om ca en månad lockas man - i bästa fall - att rulla den ur garaget.
Torbjörn Lindahl

2013-03-05 @ 14:17:50
Postat av: Håkan Kero

Vi måste komma ihåg att Luther var förföljd och fick lida mycket för sitt uppror mot den romerska kyrkan. En naturlig mänsklig reaktion att uttrycka sig hätskt mot sina förföljare.
Vi ska idag inte godkänna påvekyrkan trots att de är mer konservativa än den svenska. Allt dömande ska vi överlämna till Gud och Hans ord.

Svar: Visst är det en naturlig mänsklig reaktion att uttrycka sig hätskt, men "vad står det skrivet?" "Älska era fiender :)
Tur att både godkännande och dömande slutligen är Guds sak.
Torbjörn Lindahl

2013-03-05 @ 14:19:57
URL: http://hkankerosblogg.blogg.se
Postat av: Erica Hedman

O.k. Jag har lite att lära. Helt klart. Får nog ta reda på litet mer inför valet verkar det som utifall jag nu för en gångs skull röstar. . .

Svar: Rösta på Frimodig kyrka givetvis.
Torbjörn Lindahl

2013-03-05 @ 18:42:12
Postat av: Ann O Nym

Vari ligger skillnaden med att vara kyrkopolitiskt aktiv och att vara aktiv i en nomineringsgrupp i svenska kyrkan ?

Svar: Ordet kyrkopolitiskt får ju en naturlig koppling till "politik" och politiska partier. Och det är just det som vi i Frimodig kyrka vill komma bort ifrån.Man kan fundera så här: vad är det att vara förtroendevald i svenska kyrkan?
1. Det "kyrkopolitiska" svaret är att det är ett annat sätt att vara politiker. Man kan vara riksdagspolitiker, landstingspolitiker, kommunpolitiker och - kyrkopolitiker.
2. Det kyrkliga svaret (som vi i Frimodig kyrka vill vara en del av) är att det är ett annat sätt att vara frivilligt engagerad i svenska kyrkan. Man kan vara kyrkvärd, aktiv i syförening, bibelstudieledare, matlagare i en alphagrupp, ledare i barn- eller ungdomsgrupp eller - förtroendevald i församling, stift eller kyrkomöte.
Nu finns det ju många politiska partier som försöker omvandla sig och komma från sitt partipolitiska förflutna: Folkpartiet som blev Folkpartister i svenska kyrkan som blev Fria liberaler i svenska kyrkan och Kristemokraterna som blev Kristdemokrater i svenska kyrkan som blev Kristdemokrater för en levande kyrka. Lycka till säger jag, men nog är det svårt för dessa grupper att helt kasta av sig den partipolitiska manteln. Även om man helt ställer upp på det program som Kristdemokrater för en levande kyrka har så är det ju en begränsning av vilka som förväntas vara med då ordet kristdemokrat finns i namnet. I Frimodig Kyrka däremot frågas alls inte efter vanliga politiska sympatier och jag påstår att i vår grupp finns en bredd av partipolitiska sympatier, men vi driver gemensamma frågor i det kyrkliga.
Torbjörn Lindahl

2013-03-06 @ 10:40:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0