Världsliga nöjen

har jag mest ägnat mig åt idag. Får man göra det som kristen? Vad menar vi f ö med världsligt? Är det bara det vanliga, mänskliga, samhälleliga, borgerliga, kroppsliga...? Eller är det det onda, gudsfrånvända, andligt upproriska? Vad är vad? I vart fall har jag inte varit i kyrkan eller i bönhuset. Det är kanske det jag menar med världsligt.

På morgonen var jag på styrelsemöte med motorcyklisterna i norrbotten. Representant för riksstyrelsen (SMC - se länk här på sidan) var närvarande. Han kunde berätta lite om motorcyklisternas och organisationens historia i landet. Av mina kamrater fick han höra att jag som ende präst i styrelsen anses vara ansvarig inför vädrets makter att vi har fint väder på första maj-rundan. En av styrelsekompisarna hade noterat att de två år då jag var sekreterare hade vi utmärkt väder. Se´n tänkte jag tagga ner mitt engagemang och blev suppleant; då var det regn och urkallt. Sedan petade valberedningens ordförande in mig som ordinarie igen då blev det bättre väder förra året. Jag är ju fortfarande ordinarie så man får se hur det blir i år.

På eftermiddagen for jag och simmade en sväng på badhuset. I bastun fick jag höra ett samtal om hockey och blev varse att det var hemmamatch ikväll. Alltå for jag förbi Coop Arena och fixade biljett.

Luleå- Frölunda, 2-1 efter straffar. Matchvärd för kvällen var Handelsbanken så bankdirektör Jörgen Eriksson - f ö en kristen broder - fick ta emot en tröja av lagkaptenen Chris Abbott (som f ö i slutet av andra perioden fick en smäll så han utgick resten av matchen). I en av pauserna blev Eriksson sedan intervjuad och fick då chans att reklamera lite för sin bank och säga att undersökning visar att denna bank har de mest nöjda kunderna. Det kan jag inget säga om men jag är själv kund i banken, och jag är nöjd.

Alltså var vi minst två* kristna på hockey ikväll. Om vi blir kritiserade för det så kan Jörgen åtminstone skylla på att han var där å arbetets vägnar. Vad ska stackars jag skylla på?

Jag får väl citera en kristen vän och tidigare arbetskamrat som en gång avgav ett vittnsebörd om hur han - uppvuxen i ett kristet hem - under stora delar av ungdomstiden liksom haltat på båda sidor med "en fot i världen och en en fot i Guds rike". Men "nu" hade han kommit till en ny stabilitet och verklig omvändelse så nu stod han med båda fötterna - i världen, och hjärtat i himmelen.

* nej, minst tre för jag träffade en till i hallen efter matchen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0