Gott nytt år
får jag väl säga trots att det gott över ett dygn sedan nya året inträdde. Skälet till min något försena hälsning är frånvaro från datorn.
Som jag tidigare nämnt har jag alltså varit borta och predikat under nyårshelgen. Närmare bestämt i Juoksengi i norra delen av Övertorneå församling, f d Svansteins församling. På nyårsafton var det bön i Juoksengi kyrka med predikan av Harry Ylipää och undertecknad. På kvällen, efter kyrkkaffe blev det samvaro hos prästkollega i byn innan vi gav oss ut för att se fyrverkeri vid tolvslaget.
På nyårsdagen fick jag predika i högmässan och på aftonen predika tillsammans med Harry igen. Däremellan samvaro med goda samtal hos mitt värdfolk och deras middagsgäster. Alltför sällan numera som man på detta enkla sätt får sitta tillsammans med kristna vänner och enkelt och prestigelöst tala om andliga ting. Alltid roligt vara i denna församling. Jag minns fortfarande med glädje när jag första gången var i Juoksengi kyrka en nyårshelg i mitten av 70-talet tillsammans med en stor skara ungdomar från Luleå. Jag tänker att det var nyåret 73-74 men det kan ha varit något år senare. Roligt vara där igen. Och det märkliga inträffar återigen att man känner sig piggare och mer upplyft efter tre predikningar än innan.
Både på vägen upp och idag på hemvägen (valde vänta med hemfärden för att slippa köra sent på kvällen) stannade jag till hos svärfar i hans stuga utanför Töre.
Nu tänker jag ha någon dags ledigt och pusta ut efter förra veckans sammanträden.
Som jag tidigare nämnt har jag alltså varit borta och predikat under nyårshelgen. Närmare bestämt i Juoksengi i norra delen av Övertorneå församling, f d Svansteins församling. På nyårsafton var det bön i Juoksengi kyrka med predikan av Harry Ylipää och undertecknad. På kvällen, efter kyrkkaffe blev det samvaro hos prästkollega i byn innan vi gav oss ut för att se fyrverkeri vid tolvslaget.
På nyårsdagen fick jag predika i högmässan och på aftonen predika tillsammans med Harry igen. Däremellan samvaro med goda samtal hos mitt värdfolk och deras middagsgäster. Alltför sällan numera som man på detta enkla sätt får sitta tillsammans med kristna vänner och enkelt och prestigelöst tala om andliga ting. Alltid roligt vara i denna församling. Jag minns fortfarande med glädje när jag första gången var i Juoksengi kyrka en nyårshelg i mitten av 70-talet tillsammans med en stor skara ungdomar från Luleå. Jag tänker att det var nyåret 73-74 men det kan ha varit något år senare. Roligt vara där igen. Och det märkliga inträffar återigen att man känner sig piggare och mer upplyft efter tre predikningar än innan.
Både på vägen upp och idag på hemvägen (valde vänta med hemfärden för att slippa köra sent på kvällen) stannade jag till hos svärfar i hans stuga utanför Töre.
Nu tänker jag ha någon dags ledigt och pusta ut efter förra veckans sammanträden.
Kommentarer
Postat av: Bosse
Pusta ut?! Du skrev ju att du var piggare efter predikoresan än innan. Det måste betyda att du var fullständigt utslut då du åkte.
Postat av: Tobbe
Nej, det är när man kommer hem till vardagen och minnet av den välsignade predikoresan börjar förblekna som tröttheten återkommer. Men om jag inte varit och predikat hade jag varit ännu tröttare, det är sant.
Trackback
