Kyrka och motorcykelverkstad

I går, söndag, firade jag högmässa i Hertsökyrkan, som vanligt. Fick läsa upp tacksägelsen för pappa. Det var sjutton avlidna som skulle nämnas. Det blir ju så nu när vi är en jätteförsamling och det bestämts att alla namn på döpta o avlidna ska läsas i alla kyrkor.
 
Vid kyrkkaffet berättade mamma att det var på dagen 50 år sedan vi kom flyttande till Luleå. Det betyder att det måste vara i faggorna 50 år sedan jag såg min gamle kamrat första gången. Det var nämligen vid skolstarten vi första gången möttes. Jag minns att han hade en orange skjorta med blåa prickar. Många årtionden senare påminde jag honom om det men han kunde inte minnas någon dylik skjorta. Dock kunde hans moder bekräfta att han haft en sådan i den åldern. Här är det hästminne som gäller :)
 
Idag har jag försökt ta reda på vad det är för fel på hojen, alltså motorcykeln. Kan vara kedjan som nötts ojämnt blev svaret på verkstaden när jag undrade om en förklaring till ett slamrande ljud som inte kommer från motorn. Pröva rulla motorcykeln sakta och se om kedjan höjer och sänker sig. Provet utföll så att jag uppfattade det. Kanske kunde det räcka att byta kedjelås om det är låset som nötts mer än andra kedjelänkar, viket tydligen ibland kan ske. Eller måste hela drivpaketet bytas? Det är ännu långt från att kunna sticka en penna mellan kedjan och bakdrevet vilket är den yttersta situation då byte av drivpaket ej längre kan uppskjutas. Ni märker att jag är måttlig kunnig på det tekniska då jag finner det meningsfullt diskutera dessa angelägenheter med den till stora delar helt okunniga läsekretsen. Har alltid tyckt det är roligare att köra än att skruva!
 
Idag fick jag höra talas om en person som berättat för en person som berättade för mig om hur han fick nej av sitt stifts antagningsnämnd på sin önskan bli antagen som prästkandidat med en motivering som får mig tvivla på att folk som sitter i stiftens antagningsnämnder överhuvudtaget vet någonting om det verkliga kyrkliga livet i svenska kyrkan men jag skriver inga detaljer då jag ej vet om den ursprungligen berättande vill få sin historia känd å välbesökt blogg.
 
2012-08-27 @ 21:36:00 Vardagsliv Permalink

Kommentarer
Postat av: Per-Eric

En kedja är aldrig starkare än sin svagaste länk, så att bara byta kedjelås, fixar bara en hundradel av problemet!
Om det kan kännas dyrt med nytt kedjepaket är det bra att fantisera om alternativet: tänk dig inspirerad körning vid laglig toppfart och just då går kedjan av - far in i motorn som rasar, plus att den låser bakhjulet - då rasar du och tuggar grus.
Om du överlever har du inte bara hålet i motorn att fixa.....
Beställ på nätet, billig livförsäkring för under 2000 spänn....

Svar: Nä, det är väl inget problem med kostnaden för ett nytt drivpaket....
Torbjörn Lindahl

2012-08-27 @ 23:35:51
Postat av: s

Undra om det är samma person som jag vet om... helt sanslösa motiveringar, eller är de flera där ute?

Svar: Det finns nog fler därute, men i detta fall knappast.
Torbjörn Lindahl

2012-08-28 @ 20:24:40
Postat av: den gamle kamraten

Den skjortan måste ha gjort intryck! Om den fanns! Finns i bloggarens minne efter ett halvt århundrade. För egen del är det så att om - jag säger OM - jag haft en sådan skjorta måste den traumatiserat mig till den milda grad att jag blivit tvungen att förtränga allt. Jag har ingen aning. Referensen till min moder stärker bloggarens uppgift. Fastän synskadad hade hon björnkoll på vilka persedlar hennes enfödde son hade på sig i årskurs tre.

Svar: Vi får lov att uppmärksamma vårt gemensamma 50-åriga liv när vi möts på lördag.
Torbjörn Lindahl

2012-08-29 @ 09:34:52
URL: http://stigstrombergsson.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0