Rosendalska pärlor II

Den andra boken av f Gunnar som jag lade beslag på nere på Öland var den för trettio år sedan utkomna Den ockuperade kyrkoprovinsen. När jag upprepade gånger begrundat dess utseende får jag för mig att den sedan tidigare kan ha funnits i mitt bibliotek. Dock har jag inte funnit den. Har jag läste den tidigare? Kanske.

När man nu läste den så känns den lite gammal. Utvecklingen har för länge sedan sprungit ifrån det kyrkopolitiska skeende som där avhandlas*. Fantastiskt är också att ana vilka förhoppningar f Gunnar tycks knyta till kyrkans "skiljande från staten". Hade han sett resultatet hade han kanske inte varit lika förhoppningsfull.

Han behandlar den tid då -78 års samarbetsregler** skulle befästas men redan börjat behandlas som passé av vissa domkapitel. Detta är också den tid då man på allvar började diskutera att "avskaffa" samvetsklausulen.***

Det är alltså det fortsatta genomdrivandet av reformen med kvinnor som präster, genom ett alltmer aktivt tillbakaträngande av dem som inte tror reformen, som är huvudtemat i boken.

På sid 32 skriver f Gunnar:

"Nej, det är inte det faktum att de kvinnliga prästerna är kvinnor som väcker motståndet. Om vi någonsin skall nå fram till samförstånd och fredlig , kristen samlevnad i Kyrkan och staten, så måste den åsikten, att motståndarna grunda sitt motstånd på det förhållandet, att de kvinnliga prästerna äro kvinnor, rättas.

Nej, vårt motstånd har icke sin rot i det förhållandet, att de kvinnliga prästerna äro kvinnor, det har sitt motiv i det förhållandet, att de kvinnliga prästerna icke äro präster.

Alltså icke i det de ÄRO, utan i det de ICKE ÄRO.

Icke för den kvinnliga art, som de besitta, utan på grund av frånvaron av den prästerliga arten, som de icke besitta och icke kunna besitta".

Intressant sätt att beskriva saken. Här är uppenbart att f Gunnar har den katolska synen att "endast en döpt man kan ta emot prästvigningens sakrament på ett giltigt sätt" - eller hur det nu exakt brukar uttryckas. Enligt f Gunnar får detta som följd att prästvigd kvinna inte på ett giltigt sätt kan förrätta mässan.

Femtio sidor senare i boken (s 82) behandlar f Gunnar, i ett öppet brev till dåvarande biskopen i Linköping, Martin Lönnebo, det som då fruktades: att präster tveksamma till ämbetsreformen skulle kunna tvingas assistera vid mässor förrättade av kvinnlig präst. Men han konstaterar att eftersom den kvinnliga prästens vigning inte är giltig så är hennes celeberande det inte heller. Alltså har den som deltagit i av kvinnlig präst ledd mässa "ingalunda varit med om communio in sacris (gemenskap i det heliga. min anm), han har bara varit med om communio in pane et vino (gemenskap i bröd och vin. min anm), vilket ju icke är otillbörligt."

Så kan man uttrycka det. Om man heter f Gunnar vill säga. Jag konstaterar bara att han skriver så. Utan omdöme. 
* men just därför vore den kanske nyttig för många nutida kyrkoanställda och -aktiva, så att dom får se hur långt utvecklingen gått på trettio år.

** (för de oinvigda alt okunniga) 78 års samarbetsregler kom till efter den enorma massmediala press på kyrkan som uppstod efter biskop Ingemar Ströms nyårspredikan i Stockholm samma år. I korthet går dom ut på att kvinnoprästmotståndare kan vara präster i kyrkan men att dom inte får förhindra kvinnliga prästers tjänsteutövande men själv har rätt att "väja" dvs låta bli att deltaga, både som  kommunikant och som medverkande. Reglerna kallades allmänt "väjningsrätten".

*** (för de oinvigda alt okunniga) den s k samvetsklausulen var en skrivning i utskottets yttrande vid 1958 års kyrkomöte med innehållet att om reformen går igenom bör det likväl vara så att präster och biskopar tvekamma till reformen skulle kunna fortsätta som (och i framtiden bli!) präster i kyrkan utan att behöva utföra något som stred mot vederbörandes samvetsbestämda övertygelse. Senare försök att påstå att denna samvetsklausul bara gällde dem som då redan var i tjänst och inte framtida präster/ biskopar är rent snick-snack, vilket märks av att det även talas om att avlägga prästlöften, dvs prästvigas.

Eftersom "klausulen" rent tekniskt var att betrakta som en motivskrivning till lagen om kvinnors behörighet till prästämbetet så kunde den inte "avskaffas" utan att lagen avskaffades. Alltså fick man vid 82 års kyrkomöte avskaffa den lag som ger kvinnor möjlighet till tillträde till prästämbetet. Istället ansåg man att samhällets allmänna jämställdhetsregler gäller här som på annat håll. Fr o m år 2000 då nya kyrkoordningen gäller så är det ju självklart att både män och kvinnor kan bli präster, men få vet att åren 83-99 saknades strängt taget något som klart och entydigt sade att kvinnor fick bli präster.

-------------
Varför skriver jag så utförligt om dessa gamla saker? Kanske för att jag vill vidareföra en kunskap som jag tror att många i yngre generationer inte besitter. Och långt på sidan om f Gunnar hamnade jag.

Kommentarer
Postat av: Ann O Nym

Hur har du det med hojen? Har den blivit rädd efter förra säsongens besök i verkstan ?

Det har nu gått över en månad sedan den figurerade här i bloggen. Visserligen nämns motorcyklister i ett tidigare inlägg men det är nog mer att anse som en miss.

2011-07-10 @ 14:28:16
Postat av: Tobbe

Motorcykeln står i garaget. Den skulle behöva fixas lite innan jag tar ut den på vägarna, men har inte haft någon större ork att engagera mig i det.

2011-07-11 @ 10:26:21
Postat av: SSu

Din tanke att jag inte skulle visa någon större entusiasm över citaten i detta inlägg är relevant.

2011-07-11 @ 22:10:31
URL: http://stigsundstrom.blogg.se/
Postat av: Tobbe

Roligt att få uppleva att man har korrekt människokännedom. Själv tycker jag dock att f Gunnar har en poäng: kvinnoprästoenigheten handlar inte om kvinnor, den handlar om ämbetet.



Men den tredje "pärlan", bönen i nästa inlägg kan du väl gilla? Den är ju tillämplig på all slags oenighet i och mellan kyrkor.

2011-07-11 @ 23:53:14
Postat av: Tobbe

Tröstande ord till Ann O Nym:

idag har jag varit på Hondacenter och beställt en del grejer som jag behöver för att få igång hojen.

2011-07-11 @ 23:55:23
Postat av: Tony Nyman

Måste få ställa en fråga? Har inte kvinnor tillgång till den helige ande? Ifall att!! Vem kan i sådana fall ifrågasätta ett kall? Om kvinnan är andedöpt och känner i djupet av sitt hjärta att mitt kall är att bli präst..Vilken människa ska ifrågasätta det??

2012-05-22 @ 02:11:25
Postat av: Tobbe

Tony!

Klart att kvinnor har tillgång till den Helige Ande. Har aldrig ifrågasatt det. Men vi som tillhör kyrkor med en viss struktur i ämbete och ordning har alltid haft den ordningen att den enskildes upplevelse av ett "kall" ska igenkännas och bekräftas även av kyrkan. Det gäller både män och kvinnor.



Har man nu den tron att det var Jesu avsikt att den roll/uppgift/ämbete/tjänst i kyrkan som under historiens lopp i praktiken kanaliserats till präst(pastors?)rollen ska innehas av män då får man tänka om en kvinna som uppfattar sig kallad till detta att hon mycket väl kan ha en kallalse från Gud men att kyrkan f n leder den kallelsen fel. Kanske borde det finnas ytterligare roller i församlingen som just nu saknas.

2012-05-22 @ 22:13:09
URL: http://torbjornlindahl.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0