Roligare början

På dagen alltså. Högmässa i Hertsökyrkan. Idag var vi 32 personer. Inte så illa för en liten distriktskyrka. Tre präster fanns bland gudstjänstfirarna. En av dem hjälpte mig distribuera. Tack vare god hjälp från en grupp trogna gudstjänstfirare vilka är beredda ta ansvar i församlingens delar av liturgin så är gudstjänsterna i Hertsökyrkan numera ofta levande och roliga. Som präst får jag verkligen känna mig som ett litet kugghjul i ett större sammanhang. Som ett litet inlägg i div debatter om gudstjänstförnyelse får jag härmed anse mig äga bevis för att det bästa är att fira gudstjänsterna kontinuerligt enligt liknande mall så att folk får möjlighet lära sig hur det fungerar. Klart nej till varierade temagudstjänster o dyl på högmässans plats således.

Som alltid trevligt och givande med samtalen och gemenskapen även vid kyrkkaffet. Men det man får höra skvallrat om skeenden i en omkringliggande församlig i bygden är inte lika roligt.

Snabbt hem och ännu snabbare middag. Sedan besök i bönhuset. Där kändes det som att det var extremt lite folk - även om det räknas i tresiffrigt tal. Men många är väl borta under jullovet.

Kvällen avslutades med hockey Luleå-MODO. Tyvärr förlust för hemmalaget. Men det kan väl å andra sidan glädja min fd kyrkoherde. Och om det är något annat lag än Luleå som jag unnar poäng i elitserien så är det just MODO. Varför vet jag inte.

Ett tag var jag orolig att jag skulle göra något orätt när jag var i ishallen där "världsbarnen skriker på sina idoler" *. Men denna gång hade jag som av en händelse fått biljett bredvid en av församlingens kyrkvärdar så det kändes lungt. Vi kunde t o m ha ett kort andligt samtal i en av pauserna.

Så alla som oroar sig för min salighet kan vara lugna: Kristus, och honom såsom korsfäst är mig fortfarande dyrare än en Luleseger i Coop Arena.

- - - - - - - -

PS. (lägger jag till morgonen efter) Innan kvällen var slut hade jag även hunnit tända de tjugo levande ljusen i granen, sitta en stund och tindra med ögonen samt för mig själv sjunga psalmen "Var kristtrogen fröjde sig..." Så det slutade lika bra som det började.

* citat från en laestadianpredikant jag hörde i våras - dock i det andra bönhuset

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0