Här är jag igen

Ingen fara får jag väl först av allt utbrista. Uppfarten är plogad så P-E kan sova lungt. Det är bara det att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva som gör att jag tillåtit en några dagars bloggtystnad. Förväntningarna uttalades att nu när jag är sjukskriven så skulle jag kunna producera inlägg på löpande band. Men tyvärr så har inte inspirationen infunnit sig.

I de informationsmaterial som man fick med sig från sjukhuset så kunde man läsa att man kan bli lite deprimerad efter en infarkt. Kanske är det vad som drabbat mig. Det stod att man i så fall ska informera sin omgivning att det hör till sjukdomsbilden. Nej, jag känner mig inte särskilt deprimerad. Kanske lite håglös pga ganska stor trötthet. Jag sover oftast bortåt 9-10 timmar per natt och kan ändå känna stor lust vila en lång stund på eftermiddagen. Hur ska man då få ork att blogga?

Men lite kan jag uppdatera läsarna i vad som hänt:

1. Julen är halvt slut. I söndags fick jag kort besök av goda vänner tillsammans med vilka jag brände ner sista omgången (levande) ljus i granen. Nu återstår bara att få undan julsakerna oh få ut granen. Men det har jag inte orkat än. Det känns som att jag klarar en sak om dagen, och...

2. Igår for jag och hälsade på näst äldsta dottern. Första gången jag körde bil efter sjukhusvistelsen. Det gick bra.

3. Ikväll har jag varit på hockey. I går var jag i valet och kvalet om jag skulle köpa biljetter till kvällens match. men snåltarmen tog över. Jag tänkte: nu när man blir sjukskriven så ryker tusenlapparna i rasande fart. Bäst hålla i pengarna. Och det var ju tur. För i dag på förmiddagen ringde min morbror och erbjöd mig följa honom (han får ibland låna de företagsårskort som hans son - min kusin - har till sin firma).

Kul var det. Luleå vann efter mycket om och men. Kul att både nyvärvade Sopanen och återkomne Cam Abbott gjorde mål. Länge sedan jag sett Luleå ta tre poäng.

Men att skriva några spetsiga, analyserande, klartänkta inlägg om det sk läget...vi får se om inspirationen infinner sig.

Kommentarer
Postat av: Jan Andersson

Men hade du en regelrätt infarkt? Var du inte bara "förstockad" så att säga? Annars tycker jag du ska låta det ta den tid det tar och inte känna nån bloggpress eller annat på dina axlar. Jag känner en annan person som också blev "förstockad", dessutom så till den milda grad att alla kranskärl var nästan "täta". Krävde en regelrätt operation då ballongsprängning inte hade gått. Han blev länge väldigt svag och orkeslös efter det. Nu är han dock sen länge i full fart. Är nog helt normalt att man är trött och då även drabbas av olika grader av håglöshet o.d. Vi kristna har ju som väl är den förtröstan att allt som sker är till det bästa i slutänden ;-)

2011-01-26 @ 05:45:08
URL: http://jrabaggis.blogspot.com/
Postat av: Tobbe

Inte så lätt att veta vad man egentligen drabbats av. En av läkarna försökte förklara skillnaden mellan att bara vara förstockad i kärlen och att få en infarkt. Men helt klart var att när första kärlröntgen gjordes så var högra kranskärlet helt igentäppt men läkaren sade att så kan det inte ha varit hela den tid jag känt allvarliga besvär i hjärtat för då skulle jag varit riktigt dålig, så den sista tilltäppningen måste ha kommit precis på slutet. I vart fall märktes i blodet de enzymer som brukar vara tecken på infarkt. Men dygnet före första kärlröntgen valde dom att kalla mina besvär "instabil kranskärlssjukdom" (trots enzymproverna) men då röntgen visat ett helt täppt kärl valde dom sedan att tala om det som "infarkt".



I det vänstra kranskärlet var jag dock bara "förstockad" - på två ställen.



Men det är ju överygande att ha sett på TV-skärm att man har ett förstockat hjärta. Ni övriga får låta er överbevisas av Guds Ord att ni har det :)



F ö har jag idag varit ute å morgonpromenad i en timme (har prommenerat varje dag sedan jag kom hem, lite längre för varje dag). Känner inga som helst problem i hjärttrakten. Känner nästan att jag har lättare att gå än för några månader sedan.

2011-01-26 @ 10:54:32
Postat av: "Syster"/Annette Öberg

Regelbundna promenader är mkt.bra - men en timme är nog max i nuläget.

Just som du nu känner det ska det vara då allt gått bra - hjärtat som "andas igen" - en sorts inre frid i bröstet - en tyngd släpper. Grattis! Du behöver bry dig om dig själv ett tag/Annette

2011-01-26 @ 17:55:17
Postat av: Per-Eric Simma

Skönt att se att blogguppfarten är plogad!

Man har ju läst hemska historier om att folk med 1000 vänner på Facebook, inte hade någon som egentligen hade tid att bry sig. Du verkar ju ha rikiga vänner, så du klarar dig utan Facebook!



Känn nu lugnet och låt krafterna återvända, låt bloggen vara, och uppfarten fixar vår Herres med sin sol på våren.



/Per-Eric

2011-01-26 @ 23:15:42
URL: http://pesimma.blogspot.com
Postat av: Hej Tobbe! Vad du fick till det om att fatta att man har ett förstockat hjärta! Den var bra. Krya på dig allt efter Guds behag. Du är i mina böner. Jan S

2011-01-27 @ 15:20:29
URL: http://jansjoberg.blogspot.com
Postat av: Ann O Nym

"Men att skriva några spetsiga, analyserande, klartänkta inlägg om det sk läget...vi får se om inspirationen infinner sig" är det nog ingen som begär men en liten rapport var eller annan dag från promenaderna skulle nog stackars läsarna uppskatta

2011-01-27 @ 19:50:02
Postat av: Kajsa Bolund

Vad intressant dina poster verkar. kommer verkligen att läsa på din blogg igen! :) Hoppas du har en trevlig vardag :)

2011-02-24 @ 00:16:11
URL: http://jade.se
Postat av: Tobbe

Tack, kajsa!

alltid roligt om någon uppskattar vad man skriver.

2011-02-24 @ 17:50:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0