Kyrkomötet - sammanfattning
Nu är det alltså klart för denna gång. Om tre veckor samlas vi igen till den andra delen. Då blir det debatter och omröstningar utifrån de utlåtanden som kommer från de respektive utskotten.
Vad blir då mitt sammanlagda intryck?
1. Det har varit en spännade vecka. De olika turerna i valberedningens interna diskussioner som från dag till dag pekat åt helt olika håll vad gäller vår grupps medverkan har varit både intressant, frustrerande och till sist glädjande då vi i alla fall fick en ersättarplats i kyrkostyrelsen trots att vår något ringa numerär inte räcker till att ge oss det av egen kraft.
2. Upplevelsen av att detta dels är en starkt politiskt dominerad arena + att det riksdagslika sättet att arbeta och agera gör det hela stelt och förutsägbart, har befästs. Om man tänker sig att detta är en samling kristna människor som samlas i omsorg om sin kyrkas bästa så kunde både formerna och innehållet vara annorlunda. Sannolikt går vi åt det hållet, åtminstone när det gäller de yttre formerna. Ett uppdrag har getts av kyrkostyrelsen att - av ekonomiska skäl - i fortsättningen planera för ett kyrkomöte som är en dag kortare. Ibland är (den försämrade!) ekonomin vår bästa vän.
3. I vår egen nomineringsgrupp har vi som alltid roligt och arbetet är givande. Vår gruppordförande Bertil har lett och hållit ihop gruppen på ett fantastiskt sätt. Vi har nu blivit fler och det innebär också en större bredd av fromhetsriktningar inom gruppen.
4. På Lulestiftsbänken har det blivit flera nya. Än har jag inte lärt känna dem alla, men det blir väl bättre nästa vecka då vi sitter stiftsvis i plenisalen. Jag kommer givetvis att sakna min ungdomskamrat Kristina Töyrä som gjort några mandatperioder för Kr men som inte blev invald denna period.
5. Utskottsarbetet har varit roligare för mig personligen. Tillsyns- och uppdragsutskottet behandlar utan tvekan frågor som för mig är mer intressanta än budget där jag satt förut. Som vanligt yrkas det avslag på de flesta motioner. När man ser det kan man dels drabbas av tanken att många motioner är onödiga (den tanken slår mig ofta), men man kan också inse (detta brukar Dag Sandahl betona i gruppen) att de flesta motioner ska avslås. Det viktiga är de diskussioner som motionerna föder vilket i ett senare skede kan leda till goda förslag. Alltså kan man vara glad om man får in någon god formulering i utskottets betänkande.
Kanske lyckades vi med det i någon mån när det gäller någon av våra egna motioner. En motion där jag dock inser att jag inte var tillräckligt alert var Dag Sandahls motion om vilka principer som bör gälla vid konflikt mellan stift och biskop. Där hade man nog kunnat få med några ytterligare formuleringar som ännu tydligare betonat vår kyrkas episkopala karaktär.
Vad blir då mitt sammanlagda intryck?
1. Det har varit en spännade vecka. De olika turerna i valberedningens interna diskussioner som från dag till dag pekat åt helt olika håll vad gäller vår grupps medverkan har varit både intressant, frustrerande och till sist glädjande då vi i alla fall fick en ersättarplats i kyrkostyrelsen trots att vår något ringa numerär inte räcker till att ge oss det av egen kraft.
2. Upplevelsen av att detta dels är en starkt politiskt dominerad arena + att det riksdagslika sättet att arbeta och agera gör det hela stelt och förutsägbart, har befästs. Om man tänker sig att detta är en samling kristna människor som samlas i omsorg om sin kyrkas bästa så kunde både formerna och innehållet vara annorlunda. Sannolikt går vi åt det hållet, åtminstone när det gäller de yttre formerna. Ett uppdrag har getts av kyrkostyrelsen att - av ekonomiska skäl - i fortsättningen planera för ett kyrkomöte som är en dag kortare. Ibland är (den försämrade!) ekonomin vår bästa vän.
3. I vår egen nomineringsgrupp har vi som alltid roligt och arbetet är givande. Vår gruppordförande Bertil har lett och hållit ihop gruppen på ett fantastiskt sätt. Vi har nu blivit fler och det innebär också en större bredd av fromhetsriktningar inom gruppen.
4. På Lulestiftsbänken har det blivit flera nya. Än har jag inte lärt känna dem alla, men det blir väl bättre nästa vecka då vi sitter stiftsvis i plenisalen. Jag kommer givetvis att sakna min ungdomskamrat Kristina Töyrä som gjort några mandatperioder för Kr men som inte blev invald denna period.
5. Utskottsarbetet har varit roligare för mig personligen. Tillsyns- och uppdragsutskottet behandlar utan tvekan frågor som för mig är mer intressanta än budget där jag satt förut. Som vanligt yrkas det avslag på de flesta motioner. När man ser det kan man dels drabbas av tanken att många motioner är onödiga (den tanken slår mig ofta), men man kan också inse (detta brukar Dag Sandahl betona i gruppen) att de flesta motioner ska avslås. Det viktiga är de diskussioner som motionerna föder vilket i ett senare skede kan leda till goda förslag. Alltså kan man vara glad om man får in någon god formulering i utskottets betänkande.
Kanske lyckades vi med det i någon mån när det gäller någon av våra egna motioner. En motion där jag dock inser att jag inte var tillräckligt alert var Dag Sandahls motion om vilka principer som bör gälla vid konflikt mellan stift och biskop. Där hade man nog kunnat få med några ytterligare formuleringar som ännu tydligare betonat vår kyrkas episkopala karaktär.
Kommentarer
Postat av: den gamle kamraten
Nu blir jag lite lite orolig. ;-)
Vad jag fattat tycker Frimodig Kyrka - du - att hela styr- och ledningstjolahoppet i kyrkomötet är felkonstruerat och bäddar för de etablerade partiernas trixande med sina vanliga maktmetoder - att få in sina formuleringar i yttranden, valsamverkan etc. Och nu låter det som om du med liv och lust går in i systemet - eller? Försöker ni driva ut den onde med hjälp av Beelsebub?
Postat av: Sage
Och jag lär mig aldrig säga Gammelstads kyrka - för visst är det väl hela Nederluleå kyrka!
Trackback
