Lyckligt hemma

Jag sov alltså över till idag hos vännerna i Juoksengi, och vi for tillsammans till gudstjänst i Svanstein. Där fick jag hjälpa hr unge (yngre än jag i vart fall) kollegan Stefan Aro att distribuera i högmässa med konfirmation. En glädje det också. Jag hann tänka tanken när jag deltog i mässsan och åhörde predikan att snart kan jag utan fruktan gå i pension och sedan lägga mig att dö för det finns i alla fall minst en kristen präst kvar i stiftet.

Efter detta andliga goda blev jag bjuden till andra goda vänner på middag. Grillen var framme så allt smakade härligt gott. Efter några timmars samvaro äntrade jag hojen för färd söderut. Nu tog jag vägen över Hedenäset mot Sangis. Tanken var att svänga av vid Björkfors och få lite kurvor in mot Kalix men den vägen missar jag jämt när jag kommer norrifrån. Kör väl för fort för att hinna läsa skyltarna kantänka.

Precis före utfarten på E4 strax väster om Sangis började det bli blött på vägen och efter någon kilometer på E4 kom jag in i regnet. Frågan som uppstår: ska man stanna och ta på regnutrustningen eller hoppas att det går över eller strunta i om man blir blöt eftersom det bara är 8 mil hem och man inte ska bo i tält? Jag valde alt 1. Kanske beroende på att jag införskaffat regnställ och regnhandskar och stövelskydd så sent som i fredags och det var kul att testa - båda hur pass snabbt och enkelt man fick på grejerna och hur dom fungerade. Men givetvis skedde det enl alt 2 ovan: regnet upphörde innan jag fått på mig hela utrustningen. Men skam den som ger sig: efter några kilometer var jag ikapp regnvädret och fick köra i regn en liten bit. Men redan innan Kalix så var det slut och vägbanan torr.

När man kommer österifrån mot Kalix på väg till Luleå finns tre alternativ för ett stopp
1. bloggrannen Hanna med make Mattias i Kalix
2. svärfar i liten stuga en bit utanför Töre
3. god vän i Siknäs

På det senare stället kan man om man har lagom tur få bada riktig vedeldad bastu (och om man har ännu mer tur badtunna). I Kalix kan man om man kommer förannonserat ibland få uppleva att det fixas något gott på grillen. Men eftersom jag erfarit både bastu och grill i Tornedalen (och dessutom kom helt oannonserad) så blev det svärfar. En kopp kaffe och bulle är inte heller fy skam särskilt som jag blev erbjuden mat men avböjde. Innan vi skiljs brukar vi alltid tillsammans sjunga lämplig kyrkoårsanknuten psalm och be tillsammans. Så även ikväll, psalm 162.

Inget regn unde de sista 6 milen hem. Uppackat och klart, kedjan smord och blogginlägget skrivet!

God natt!

Kommentarer
Postat av: Hanna

Nästa gång får du göra ett stopp hos oss! Vi får ordna en middag med flit om inte annat. Hoppas allt är väl med!

2010-05-24 @ 22:00:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0