Söndag kväll
En Ulrika - trodde först det var min syster men insåg snabbt att så inte kunde vara fallet - skrev en kommentar till ett tidigare inlägg. När jag kollade den länk hon skickade med så visade det sig vara en granne i radhusområdet - tillika journalist och författare - som bloggar under namnet radhusbloggen. En granne bloggosfären måste man givetvis göra lite reklam för.
En arbetskamrat skrev också en kommentar och berättade om att hon skrattat när hon genom annan arbetskamrats försorg tog del av berättelsen om min cykel som blev stulen och återfunnen. Skrattade av glädje över att jag fann igen den får jag väl hoppas.
Min gamle kamrat skriver på sin blogg att han å bokhandel i Umeå inte fann en bok han sökte (Dag Sandahl: Förnyarna), en bok som han påtalar att jag äger. Jag har väl redan lovat dig att låna boken? Det får du gärna, men den kommer ju att bli en klassiker som du borde ha i ditt teologiska bibliotek!
Dag Sandahl fortsätter för övrigt att på sin blogg leverera en blandning av kvickheter och analyser av det kyrkliga. Även om du normalt inte läser (alt inte orkar läsa) Dags blogg så tycker jag att du ska läsa ett speciellt inlägg. Det är ett där Dag går igenom och analyserar reklamen för Svenska kyrkan i Växjö. Dags inlägg är en fullständigt formidabel sågning av den nu alltför vanliga kyrkliga floskelleveransen. Lär dig se det som Dag avslöjar (så att du själv kan avslöja när du möter liknande): att massor av fina kyrkliga ord ofta ingenting säger om verklig kristendom. Inlägget heter En levande kyrka - öppen för alla, skrivet den 20 augusti. Du får bläddra ner en bit på Dags blogg. Länk till bloggen finns här.
Vad har i övrigt hänt sedan sist?
Igår kväll bjöd jag några vänner på surströmming i min kyrkstuga men av vissa praktiska skäl fick ätningen ske hemma hos några bland vännerna. Så kan det gå.
Idag har jag varit tvenne gånger till Herrens hus. Först på förmiddagen till Örnäsets kyrka för högmässa som leddes av kollegan Mats. Bra med folk (knappt 40 pers) Enda smolket i glädjebägaren var att Mats använde en nattvardsbön där Gud sägs vara "som en fader och en moder...". En del som drabbas av renlärighetsnit tror att tveksamheten med denna formulering är att Gud sägs vara som en moder. Icke så. Det är Gud. Felet är att han sägs vara som en fader. Att fader alltså bara skulle vara en bild av Gud. Nej, enligt Jesu tilltal och kyrkans bekännelse så ÄR Gud Fader. Det är skillnad. Min gode vän Göran Beijer (vilken jag berättade att jag besökte i onsdags) har sagt att han avstår från att kommunicera när denna nattvardsbön används "eftersom man inte vet vilken Gud som tilltalas". Alltså funderade jag på om jag borde sitta kvar i bänken, men gjorde det inte. Jag är ju i praktiken ganska vek när det kommer till direkta konfrontationer och vill ofta tolka och tyda allt till det bästa. Men nästa gång...?
På eftermiddagen åter till Örnäset för besök i bönhuset. Gudstjänst ledd av Mikael med läsning ur Laitinens postilla och predikan av Vidar.
Nu är det söndag kväll. Det finns knappast någon kväll i veckan som ger mig en sådan avslappnad frid som söndag kväll. Kanske beror det på mitt barndomsarv att vi så konsekvent firade vilodag på söndag, att inget extra arbete förekom? Kanske beror det på den vila själen får efter att ha varit under "Guds ords hörande" i gudstjänsten? Kanske beror det dessutom på den veckorytm jag som präst haft i så många år där söndagen är huvudarbetsdagen med predikan och måndagen oftast ledig vilket gör söndag kväll till "helgdagsafton" om man nu ska tala lite vanligt språk.
Vad ska man nu ta sig till? En avslappnad motorcykelkvällstur? Nej, finare väder hade behövts. Får se i morgon.
En arbetskamrat skrev också en kommentar och berättade om att hon skrattat när hon genom annan arbetskamrats försorg tog del av berättelsen om min cykel som blev stulen och återfunnen. Skrattade av glädje över att jag fann igen den får jag väl hoppas.
Min gamle kamrat skriver på sin blogg att han å bokhandel i Umeå inte fann en bok han sökte (Dag Sandahl: Förnyarna), en bok som han påtalar att jag äger. Jag har väl redan lovat dig att låna boken? Det får du gärna, men den kommer ju att bli en klassiker som du borde ha i ditt teologiska bibliotek!
Dag Sandahl fortsätter för övrigt att på sin blogg leverera en blandning av kvickheter och analyser av det kyrkliga. Även om du normalt inte läser (alt inte orkar läsa) Dags blogg så tycker jag att du ska läsa ett speciellt inlägg. Det är ett där Dag går igenom och analyserar reklamen för Svenska kyrkan i Växjö. Dags inlägg är en fullständigt formidabel sågning av den nu alltför vanliga kyrkliga floskelleveransen. Lär dig se det som Dag avslöjar (så att du själv kan avslöja när du möter liknande): att massor av fina kyrkliga ord ofta ingenting säger om verklig kristendom. Inlägget heter En levande kyrka - öppen för alla, skrivet den 20 augusti. Du får bläddra ner en bit på Dags blogg. Länk till bloggen finns här.
Vad har i övrigt hänt sedan sist?
Igår kväll bjöd jag några vänner på surströmming i min kyrkstuga men av vissa praktiska skäl fick ätningen ske hemma hos några bland vännerna. Så kan det gå.
Idag har jag varit tvenne gånger till Herrens hus. Först på förmiddagen till Örnäsets kyrka för högmässa som leddes av kollegan Mats. Bra med folk (knappt 40 pers) Enda smolket i glädjebägaren var att Mats använde en nattvardsbön där Gud sägs vara "som en fader och en moder...". En del som drabbas av renlärighetsnit tror att tveksamheten med denna formulering är att Gud sägs vara som en moder. Icke så. Det är Gud. Felet är att han sägs vara som en fader. Att fader alltså bara skulle vara en bild av Gud. Nej, enligt Jesu tilltal och kyrkans bekännelse så ÄR Gud Fader. Det är skillnad. Min gode vän Göran Beijer (vilken jag berättade att jag besökte i onsdags) har sagt att han avstår från att kommunicera när denna nattvardsbön används "eftersom man inte vet vilken Gud som tilltalas". Alltså funderade jag på om jag borde sitta kvar i bänken, men gjorde det inte. Jag är ju i praktiken ganska vek när det kommer till direkta konfrontationer och vill ofta tolka och tyda allt till det bästa. Men nästa gång...?
På eftermiddagen åter till Örnäset för besök i bönhuset. Gudstjänst ledd av Mikael med läsning ur Laitinens postilla och predikan av Vidar.
Nu är det söndag kväll. Det finns knappast någon kväll i veckan som ger mig en sådan avslappnad frid som söndag kväll. Kanske beror det på mitt barndomsarv att vi så konsekvent firade vilodag på söndag, att inget extra arbete förekom? Kanske beror det på den vila själen får efter att ha varit under "Guds ords hörande" i gudstjänsten? Kanske beror det dessutom på den veckorytm jag som präst haft i så många år där söndagen är huvudarbetsdagen med predikan och måndagen oftast ledig vilket gör söndag kväll till "helgdagsafton" om man nu ska tala lite vanligt språk.
Vad ska man nu ta sig till? En avslappnad motorcykelkvällstur? Nej, finare väder hade behövts. Får se i morgon.
Kommentarer
Postat av: "Syster"/Annette Öberg
Min söndag har varit Stark. Besök i Missionskyrkan där Else-Mari var mötesledare och predikan hölls av pastor Sven? från Malå. Givande besök.
Middag hos mig och mycket berikande samtal om Vägen.
Besök senare av en trossyster som sökte ledning i en relationsfråga hon brottas med - Så viktigt att hjälpa varandra som troende! Vi tre Singelkvinnor fann så mycket stöd, kraft och glädje i tron hos varandra! Jesus är fantastisk!
Trackback
