Vägen ut ur fattigdom - att hyra ut motorcyklar!
Kan man tänka sig! Det trodde jag inte! Att motorcyklar skulle kunna vara en sådan positiv faktor i skapandet av en bättre värld.
Vad är nu detta? Igår kväll när jag skrivit inlägget om min MC-premiär beslöt jag att kolla dagens post. Ett brev var från Lepramissionen. Jag öppnar och läser informationsbrevet, och den citerade rubriken sticker i ögonen. Det korta vittnesbördet handlar om en kvinna som genom Lepramissionen fått hjälp att starta en liten uthyrningsverksamhet för motorcyklar. Genom det kan hon skaffa en liten inkomst åt sig och sina barn. Hoppet har återvänt.
Där ser man - säger jag igen. Givetvis måste det bli en extra gåva till Lepramissionen!*
* då och då ger jag en gåva till denna missionsverksamhet. Att jag fått upp ögonen för den beror på att Örnäsets kyrkliga syförening (som jag på 90-talet regelbundet var med i) delade sina kollekter till den och Lutherhjälpen och Sv kyrkans mission. Hur dom gör nu vet jag inte. Ofta känns det roligare att ge bidrag till en dylik mindre missionsoganisation där man lite mer konkret kan ha grepp om vad pengarna går till och där man i berättelserna kan se att vittnesbördet om Jesus som frälsare är tydligt (det senare är ju inte alltid lika klart i den information som kommer från "Svenska kyrkans internationella arbete - tyvärr!
Vad är nu detta? Igår kväll när jag skrivit inlägget om min MC-premiär beslöt jag att kolla dagens post. Ett brev var från Lepramissionen. Jag öppnar och läser informationsbrevet, och den citerade rubriken sticker i ögonen. Det korta vittnesbördet handlar om en kvinna som genom Lepramissionen fått hjälp att starta en liten uthyrningsverksamhet för motorcyklar. Genom det kan hon skaffa en liten inkomst åt sig och sina barn. Hoppet har återvänt.
Där ser man - säger jag igen. Givetvis måste det bli en extra gåva till Lepramissionen!*
* då och då ger jag en gåva till denna missionsverksamhet. Att jag fått upp ögonen för den beror på att Örnäsets kyrkliga syförening (som jag på 90-talet regelbundet var med i) delade sina kollekter till den och Lutherhjälpen och Sv kyrkans mission. Hur dom gör nu vet jag inte. Ofta känns det roligare att ge bidrag till en dylik mindre missionsoganisation där man lite mer konkret kan ha grepp om vad pengarna går till och där man i berättelserna kan se att vittnesbördet om Jesus som frälsare är tydligt (det senare är ju inte alltid lika klart i den information som kommer från "Svenska kyrkans internationella arbete - tyvärr!
Kommentarer
Trackback
