Tvåhjulingspremiärer
Den vanliga cykeln fick egentligen sin premiärtur i lördags, men den var kort. Bara från garagelängan till huset. Idag blev det längre: Fram och tillbaka till jobbet. Och som vanligt när man cyklar längs skurholmsfjärden så är det motvind på morgonen när man cyklar dit och sedan är det motvind på kvällen då man cyklar hit. Jag tror jag ska byta till lämpligt nattjobb så jag får cykla dit på kvällen och hit på morgonen. Då skulle jag kanske få medvind.
Lika vindkänslig är man ju inte när man kör motorykeln och har en 600 kubiks motor till hjälp. Igår fixade jag till hojen för säsongen. Ja, alltså, jag bytte olja och oljefilter. (Det borde jag ju gjort redan i höstas men var då osedvanligt slö). Sedan skulle hojen behöva tvättas för inte heller det gjorde jag före vintern. Det är oacceptabelt slarvigt. Men det får vara till en varmare dag.
Idag blev det alltså premiärtur. I sakta mak till Statoil vid Scandic Hotell för att pumpa däcken och sedan full fart. Genom sta'n, över Bergnäsbron, till Gäddvik och tillbaka till norra sidan av älven via gamla Gäddviksbron. Kort fundering: ska man ta ner på E4? Det gjorde jag nog förra året? Nej, eftersom riktiga motorcyklister gillar kurvor mer än hastigheter så blev det över Storheden - där passerar man i snabb takt 5 rondeller som man får svänga lite i - genom Gammelstad med snabb titt (utifrån) på kyrkstugan, därefter kurviga vägen till Rutvik. Men sedan blev det åka av: E4 - 110 km/tim - till Persön (såg en älg vid vägen) och sedan hemåt via Örarna, Bensbyn. Lite längre premiärtur än förra året. Åkte t o m över Björkskatan och ringde på hos goda vänner för att få några vittnen som kan intyga att jag inte ljuger när jag skriver att jag varit ute och kört men dom var inte hemma! Sedan bara kort bit hem.
Alltså: över sex mil helt i onödan utan något som helst annat syfte än att det ska vara roligt. Och dessutom var det ju svalt på kvällen så jag var ganska kall när jag kom in. Var tvungen att värma en kopp choklad för att återfå värmen. Tänk om jag istället satsat alla dessa sex mil i en och samma bestämda riktning då hade jag ju nästan nått fram till min gamle kamrat och kunnat bli bjuden på kaffe. Men då hade jag väl frusit ihjäl på hemvägen. Så det får bli en annan gång.
27 april. Undrar om detta är min senaste MC-premiär hittills? Minnesgoda läsare påminner sig att jag min första MC-vår var ute redan sjätte april. Har jag börjat tackla av? Är detta ett smygande tecken på att jag inte längre är en riktig motorcyklist? Allvarligt i så fall. Tur ändå att jag hann ut innan första maj-rundan. Illa om det skulle vara premiären! Man bör ha gjort några mil innan man ska ta sig fram utan missöden bland 1000 andra motorcyklister.
Du som bor i "Fyrkanten" kommer väl och tittar på MC-kortegen? Läs mer om tider och samlingsplatser här
Följande ord i inlägget är värda en kommentar:
"Och som vanligt när man cyklar längs skurholmsfjärden så är det motvind på morgonen när man cyklar dit och sedan är det motvind på kvällen då man cyklar hit."
Alltså: Uppvuxen i Luleå är det min bestämda uppfattning att det råder EN - säger och skriver EN! - dominerande vindriktning alltid bortglömd i alla väderprognoser. Där talas om "sydvästlig" och "nordostlig" vind som om vindens riktning styrs av lågtryck, hög-dito, jetströmmar osv. Så är det nu INTE. I vart fall inte i Luleå om vilken stad man alltid kan ge prognosen MOTvind. Därtill en ihållande sådan med en styrka som står i direkt förhållande till hur brottom alternativt finkläd velocipedframtramparen är - typ.
Då torde inte den gamle kamraten ha några som helst bekymmer i fråga om framförandet av en tocken däringa mackapär i sin koltålders metropol nutilldags, men hur är det i den huvudort där han i riktning neråt drämt sin bopåle?
