Val
Idag förrättades val i Skellefteå landsförsamlings kyrka. Det var en stor mängd - dock långt ifrån alla - präster och diakoner i stiftet som var samlade för att välja representant för vigningstjänsten i domkapitlet + en ersättare för denne (denna) + ersättare för biskop/domprost. Dom två första kan numera vara präst eller diakon men den siste (sista) ska vara präst.
Vi åkte tillsammans fem kollegor från församlingen. Tur att kollegan som körde hade större bil än den som jag under ett drygt dygn funderat på att köpa. I den är nämligen baksätet av typ tortyrkammare. Det enda som skulle rymmas är väl två måttligt stora barn. Men vara ska jag få tag i dom när mina egna är för stora och inga barnbarn ännu är i sikte. Kanske bäst att behålla stora bilen så jag vid behov kan skjutsa folk fram och tillbaka till möten med Frimodig kyrka eller planeringar för OAS-möten.
I stiftet har en tradition utbildats att det var annan gång ska vara en präst som ordinarie och en diakon som suppleant och var annan gång tvärtom. Nu var det tvärtom. Alltså var förslaget en diakon med en präst som ersättare. Rent principiellt så gillar jag inte det och det säger jag till alla som frågar och en del som inte frågar också. Dock sa jag inget högt i landskyrkan för jag är nog på tvären utan att behöva upplysa alla om det varenda gång. Skälet till min principiella syn är att jag (och jag är inte ensam) menar att det som kan motivera att en präst väljs i i domkapitlet är att präster har läroansvar. Präster lovar i prästvigningen att förkunna enligt Guds ord och kyrkans bekännelse (bekännelseskrifter sades det t o m på min tid). Något sådant löfte avger inte diakoner. Ej heller krävs av diakoner det som krävs av präster för att dom (bättre) ska kunna klara sin uppgift: en teologisk utbildning.
Men vad förmår en enskild prästs principiella syn - särskilt om han inte omtalar den högt - mot ett helt stifts församlade präster och diakoner? Med röstsiffror som för tanken till någon gammal "folkrepublik" österut valdes de av valberedningen föreslagna. Nej, förresten. I suppleantvalet blev det rösträkning eftersom kyrkoherde från norra tornedalen dristat sig komma med ett alternativt förslag. Kändes nästan som när vi i Frimodig kyrka på kyrkomötet för fyra år sedan försökte få in Dag Sandahl i läronämnden. Istället för att klubba alla åtta valberedningsföreslagna i ett klubbslag så måste det bli räkning där alla 251 leamöter skulle skriva alla namn på lappar och sedan skulle allt räknas. Gissa om Frimodig kyrka då högt älskades av alla vars väntande taxibilar stod och tutade på gården utanför.
Frågan är nu vilken bil jag älskar mest? Problemet vara bara att jag igår när jag hade den tilltänkta bilen på en provtur passade på att fara förbi MC-butiken och inhandla lite reservdelar till hojen. Då insåg jag att alternativet också finns att köpa ny motorcykel istället för ny bil. En Transalp av senaste modell med ABS!
Vilket ska man välja - om man överhuvudtaget ska välja.
Vi åkte tillsammans fem kollegor från församlingen. Tur att kollegan som körde hade större bil än den som jag under ett drygt dygn funderat på att köpa. I den är nämligen baksätet av typ tortyrkammare. Det enda som skulle rymmas är väl två måttligt stora barn. Men vara ska jag få tag i dom när mina egna är för stora och inga barnbarn ännu är i sikte. Kanske bäst att behålla stora bilen så jag vid behov kan skjutsa folk fram och tillbaka till möten med Frimodig kyrka eller planeringar för OAS-möten.
I stiftet har en tradition utbildats att det var annan gång ska vara en präst som ordinarie och en diakon som suppleant och var annan gång tvärtom. Nu var det tvärtom. Alltså var förslaget en diakon med en präst som ersättare. Rent principiellt så gillar jag inte det och det säger jag till alla som frågar och en del som inte frågar också. Dock sa jag inget högt i landskyrkan för jag är nog på tvären utan att behöva upplysa alla om det varenda gång. Skälet till min principiella syn är att jag (och jag är inte ensam) menar att det som kan motivera att en präst väljs i i domkapitlet är att präster har läroansvar. Präster lovar i prästvigningen att förkunna enligt Guds ord och kyrkans bekännelse (bekännelseskrifter sades det t o m på min tid). Något sådant löfte avger inte diakoner. Ej heller krävs av diakoner det som krävs av präster för att dom (bättre) ska kunna klara sin uppgift: en teologisk utbildning.
Men vad förmår en enskild prästs principiella syn - särskilt om han inte omtalar den högt - mot ett helt stifts församlade präster och diakoner? Med röstsiffror som för tanken till någon gammal "folkrepublik" österut valdes de av valberedningen föreslagna. Nej, förresten. I suppleantvalet blev det rösträkning eftersom kyrkoherde från norra tornedalen dristat sig komma med ett alternativt förslag. Kändes nästan som när vi i Frimodig kyrka på kyrkomötet för fyra år sedan försökte få in Dag Sandahl i läronämnden. Istället för att klubba alla åtta valberedningsföreslagna i ett klubbslag så måste det bli räkning där alla 251 leamöter skulle skriva alla namn på lappar och sedan skulle allt räknas. Gissa om Frimodig kyrka då högt älskades av alla vars väntande taxibilar stod och tutade på gården utanför.
Frågan är nu vilken bil jag älskar mest? Problemet vara bara att jag igår när jag hade den tilltänkta bilen på en provtur passade på att fara förbi MC-butiken och inhandla lite reservdelar till hojen. Då insåg jag att alternativet också finns att köpa ny motorcykel istället för ny bil. En Transalp av senaste modell med ABS!
Vilket ska man välja - om man överhuvudtaget ska välja.
Kommentarer
Trackback
