Frimodig Kyrka i Luleå stift

Redan tidigare har jag berättat om att vi i början av mars ska ha ett möte här i Luleå där vi samlas för att bilda en stiftsavdelning av nomineringsgruppen Frimodig Kyrka. Det har bara varit lite osäkert med plats. Nu har jag kollat så nu kan jag torgföra:

Lördag 7 mars kl 14 i Hertsökyrkan, Luleå

Medlemmar i och sympatisörer till Frimodig kyrka inbjuds till informationsträff och årsmöte där vi bildar en stiftsavdelning av Frimodig Kyrka i Luleå stift. 

-    -    -    -    -

Kyrkovalrörelsen har redan börjat komma igång. Jag har märkt det på två sätt:

1. För någon tid sedan var socialdemokraternas gruppledare i kyrkomötet, Olle Burell, här i Norrbotten för att elda på sina anhängare. Han sade då att det är viktigt med kyrkovalet (och han ser det ju ur sitt partis perspektiv) och menade att ett högt valdeltagande i kyrkovalet höjer också (ofta) valdeltagandet i det samhälleliga valet året efter. Jag tänker: här är det uppenbart att Burell gör exakt detsamma som många av oss anklagat Sverigedemokraterna för att göra, nämligen använda det kyrkliga valet för att öka sitt partis framgångar i de vanliga valen.

2 a. Irene Gustafsson, socialdemokratisk kyrkomötesledamot och ordförande i Kyrkorådet i Överluleå, har varit ute och viftat med partipiskan (NSD för någon tid sedan). Men inte i första hand mot sina egna partimedlemmar, utan mot alla andra nomineringsgrupper i kyrkan. Hon kräver av dem att de ska se till att inga "kvinnoprästmotståndare" finns med på listorna inför kyrkovalet. Jag säger: den politiska likriktningskulturen i sin tydligaste skepnad. Många nomineringsgrupper komma att följa Gustafssons anvisningar. Dom kommer inte att våga annat än att huka sig när den Gustafssonska partipiskan viner över deras huvuden. Dom kommer att övertrumfa varandra i lojalitet med det självupprättade Gustafssonska regelverket: "nej, vi har absolut inga 'kvinnoprästmotståndare' på våra listor".

Vi i Frimodiga Kyrka kommer inte att böja oss för den politiska likriktningskultur som ockuperat svenska kyrkan. Vi kommer frimodigt att nominera människor på våra listor, om dom annars är dugliga - oavsett om dom faller Irene Gustafsson på läppen eller inte! Nej, vi kommer inte att att huka för Irene Gustafssons partipiska. Tvärtom. Vi kommer att stå upprätta - frimodigt. Vi tror nämligen - bestämt - att svenska kyrkans absolut största bristvara idag är hängivna, övertygade, troende människor som är villiga att ge sin tid, sitt engagemang och sin kärlek till kyrkan. Att då, så tydligt som Irene Gustafsson uppenbarligen vill, gå ut med en "uteslutningsklausul" och säga ni får inte vara med, trots er vilja till engagemang - det är det absolut mest kontraproduktiva man kan göra.

2 b. Irene Gustafsson far med osanning. Hon säger i nästan samma andetag att Frimodig Kyrka är en nomineringsgrupp som "klart" tagit ställning för manliga präster. Det är inte rätt. Vi har tagit ställning för en positiv försoning i ämbetsfrågan, innebärande att båda sidors folk - lekmän och anställda - ska få ge sitt engagemang till kyrkan - och att kyrkan bör hitta vägar för att ta det tillvara på ett sätt som gör att vi oavsett vår hållning i denna fråga inte kränker varandra utan kan ge varandra utrymme - och få eget utrymme. Plats för alla torde finnas. Proppfulla kyrkor där vi måste slåss om utrymmet är inte svenska kyrkans största problem! Vår hållning i det som hör till "kvinnoprästfrågan/ämbetsfrågan" kan klart och tydligt läsas i vår valplattform (se länken här på sidan). Det sorgliga - för att inte säga pinsimma och genanta - är att Irene Gustafsson uppenbarligen är så fartblind av sitt engagemang att hon inte riktigt ser - eller ids ta reda på - sanningen.

I den refererade artikeln i NSD tycks Irene Gustafsson i praktiken utse Frimodig Kyrka som socialdemokraternas kyrkopolitiska huvudmotståndare. Det gläder mig. Det är nämligen en erfarenhet från de samhälleliga valen att det parti som socialdemokraterna utser till huvudmotståndare, det partiet får  - pga socialdemokraternas storlek och möjligheter att dominara debatten - en sådan uppmärksamhet att det brukar gynna det partiet. Som kyrklig nomineringsgrupp tackar vi för motsvarande draghjälp i kyrkovalet.

Alltså: kyrkovalrörelsen har börjat! Nu gäller det att vi blir långt fler som stöder, arbetar för,och röstar på

Det verkliga alternativet i kyrkovalet - Frimodig Kyrka.

Kommentarer
Postat av: Margareta Lindberg

Ang. kyrkovalet.När kyrkovalet gjordes om så var ju avsikten att partipolitiken skulle försvinna och andra sammanhang skulle uppstå. Det finns ju sådana i Sveriges land. Här ovan finns ju ett förslag. Jag vill bort från politiken ,men ha andra viktiga frågor som rubrik. Den kristna tron är ju det viktigaste. Utifrån det vill jag rösta i kyrkovalet. Kom med förslag! Hälsningar

2009-02-06 @ 16:02:27
Postat av: Leif Ekstedt

Jag delar i mycket anslaget som Frimodig Kyrka visar. Läser Dag Sandahl bl.a.

Mitt problem är att jag inte känner orsaken till att de två könen inte kan vara samtidiga under kommunionen. En bra förklaring med angivande av källa skulle vara av godo.

Svenska Kyrkan som ju inte har Mässa varje söndag kunde ju sända en manlig och en kvinnlig präst till kyrkorna och arrangera "två mässor" under samma

gudstjänst. Jag retas lite eftersom ingen Frimodig frimodigt redovisar varför det inte går att samarbeta under mässan.

2009-02-06 @ 16:29:39
URL: http://stnkavtvivel.blogspot.com
Postat av: "Syster"

Har man fått sin personliga "kallelse" att verka som präst så är man inför Gud lämplig till detta.

Detta gäller både män och kvinnor. En del män resp.en del kvinnor, tror jag Gud har andra planer för. Viktigt, att inte "förstå själv", utan lyssna på Guds röst. Många gör inte det!

Andra "tjänster" åt Herren, evangeliserar, vittnar el.på annat sätt gör namnet Jesus och hans verk kännt och efterlängtat, för andra människor. Olika gåvor får vi ta emot, verka i och tillsammans fylla varandra och våra medmänniskor med.

Skulle bara män vara "kallade", att vara präster, då skulle inte kyrkan finnas på många platser. Den "yttersta tiden" som jag tror är ganska nära, i den ska också kvinnan oftare "kallas" att förkunna Guds ord.

För mkt.länge sedan, tror jag färre kvinnor var "kallade" att verka som präster. Martyriet var stort. Detta för att Gud själv har sådan omsorg om kvinnan och ser att hon är "svagare" att ta emot hån och "slag". Hennes verk då var mer än nu, att ha omsorg om sin syster och broder, barn, sjuka och svaga - vara en "jordemor", lyssna och hjälpa.

Några fanns det, men endast ett fåtal. De blev ofta dödade.

Nu är en annan tid, slutet närmar sig. Då kallar Gud själv,också fler kvinnor till detta ämbete. Det är mer "bråttom", att förkunna omvändelse till sin nästa. Detta är min tro.

2009-02-06 @ 20:04:09
Postat av: Tobbe

Om partipolitiken:

Ska vi komma undan den tror jag att människor mer konsekvent måste rösta på icke-politiska alternativ.



Om prästämbetet:

Under rubriken "Frimodig kyrka" tänker jag inte föra några som helst samtal om "för eller emot" kvinnliga präster eftersom Frimodig kyrka inte gjort det till sin fråga, utan (den angränsande) frågan om att när det nu redan är så att det finns olika uppfattningar inom kyrkan då måste vi se till att vi får ömsesidigt utrymme att existera sida vid sida. Detta är Frimodig kyrkas linje. Inget annat.

2009-02-06 @ 21:45:28
Postat av: "Syster"

Tycker som Frimodig kyrkas linje är; att vandra i ömsesidig kärlek till varandra, sida vid sida. Vi människor sätter upp hinder, inte Gud.

Budskapet gäller oss alla - "..gå ut och gör alla människor till mina lärjungar..."

2009-02-07 @ 09:40:22
Postat av: Leif Ekstedt

Tobbe.

Kan Du inte sända ett e-mail till mig så jag får kännedom vad som gör att man och kvinna inte kan samarbeta vid altaret i kommunionen.?



Jag finner mycket bra vibbar för Frimodig kyrka men vill VETA vad knuten sitter.

2009-02-07 @ 13:34:46
URL: http://stnkavtvivel.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0