Jag förekommer
Mina bloggrannar skriver så seriöst och allvarligt att jag känner mig helt på efterkälken. Dag Sandahl kommenterar på sin blogg Nederluleås kyrkorådsorförandes yttrande i Nordnytt att kvinnoprästmotstånd "får inte förekomma". På sedvanligt sätt drar han ut de orimliga konsekvenserna av ett så generellt och ogenomtänkt yttrande.
Min gamle kamrat Stig gör analysen att det är fråga om valrörelse. Sossarna och dom andra partierna saknar som vanligt helt förmågan formulera levande visioner för en kristen församling. Alltså måste dom måla upp en fiende att anfalla. Angripa någon annan är deras enda möjlighet när dom inte har något att komma med. Riktig analys tror jag.
Själv förfaller jag mest till att skämta. Men man ska vara på sin vakt. Min svärmor sade under sitt liv att "man ska se efter när folk ler för då talar dom sanning". Alltså talar jag allvar genom att skämta.
Ordföranden sade ju att "kvinnoprästmotstånd...får inte förekomma". Var får det inte förekomma kan man undra. Givetvis inser jag att hon menar "i församlingen". Men vad innebär det i praktiken? Problemet är att kvinnoprästmotstånd* förekommer i församlingen. Jag** bor ju där. Är alltså medlem i Nederluleå församling (och betalar 4452 kr i kyrkoavgift till Nederluleå kyrkokassa, enligt årets deklaration, kan man ju tillägga inom parentes). Tänk om det är just mina slantar som blir en del av ordförandens arvode! Det vore ju ett ämne så gott som något för Nordnytt eller någan av tidningarna.
SOCIALDEMOKRATISK KYRKORÅDSORDFÖRANDE TAR EMOT LÖN FRÅN KÄND KVINNOPRÄSTMOTSTÅNDARE!
Det vore nåt för journalisten Micke Nyberg att sätta tänderna i.
Funderar på om jag skulle ta och skriva till kyrkorådet och berätta att jag förekommer. Och fråga vad dom ska göra åt det när dom nu tycks ha bestämt att jag inte får förekomma. Om dom ska... (nej, hu så hemskt) eller om dom kommer att skicka mig ett brev med uppmaningen att flytta någon annanstans. Får jag förekomma i Nederluleå församling? Det blir frågan. Eftersom svenska kyrkan helt saknar möjligheter att utesluta folk ur församlingarna så måste dom säga att jag får förekomma. Tänk om jag får ett protokollfört svar från kyrkorådet, undertecknat av ordföranden Gertrud Suneman*** där hon skriver att jag - med medias benägna hjälp en av norrbottens mest kända kvinnoprästmotståndare - är välkommen att förekomma bland medlemmarna i Nederluleå församling. Ett sådant papper skulle jag sätta bakom glas och ram.
* jag använder - för enkelhets skull, och särskilt i politiskt polemiska sammanhang - de kända och gångbara uttrycken kvinnoprästmotstånd resp kvinnoprästmotståndare trots att jag egentligen inte gillar uttrycken. I grunden handlar ju åsikten ifråga inte om att vara mot någonting utan om att vara för någonting - detta fall Kyrkans historiska syn på prästämbetet.
** känner mig tvungen att öppet erkänna det som de flesta av er sedan länge redan vet: jag är en sk kvinnoprästmotståndare eller en som har Kyrkans historiska syn på prästämbetet som jag uttryckte det i noten ovan.
Den åsikten har jag haft i över 35 år. Med den åsikten har jag verkat som präst i svenska kyrkan i snart 30 år. Med den åsikten har jag missat de flesta av mina karriärmöjligheter och periodvis varit grymt påhoppad av media. Chansen att jag efter allt detta skulle ändra mig inför mina sista nio prästår i aktiv tjänst får betraktas som synnerligen minimal. Ni får helt enkelt ta mig för den jag är. Håller ni med mig så gör ni. Tycker ni tvärtom så gör ni. Ni behöver alls inte hålla med mig för att läsa min blogg eller gå på mina gudstjänster eller delta i annan verksamhet som jag leder. Döm själv. Låt Ordet och Kyrkans tradition leda dig allt djupare in i Kyrkans rikedomar. Fundera bara över var du finner näring för din tro och vem du känner förtroende för. Men för min del är det meningslöst att försöka dölja eller ändra min hållning. Jag vet att det bland bloggens läsare och bland människor i min närhet finns de som (i alla fall ibland) blir less på det som dom uppfattar som tjat om kvinnliga präster. Jag beklagar det (men det var inte jag som ringde efter Nordnytt - tror ni den som gjorde det var för eller mot kvinnliga präster?) Med alla som finns i min närhet försöker jag samarbeta på bästa sätt i de sammanhang där vi möts oavsett om vi är ense eller oense i denna fråga. Väljer du en annan syn än jag i denna fråga så älskar jag dig ändå.
Och till sist vill jag säga apropå reportaget i Nordnytt: tänk på vad vi var samlade till. Att be och lovsjunga och ta emot Guds Ord. Det fortsätter vi frimodigt med.
*** i grunden tycker jag mest synd om kyrkorådsordföranden. Jag vet själv hur svårt det är att värja sig när journalister trycker fram micken under hakan. Givetvis har hon pressats in i ett hörn där hon inte kan annat än ta avstånd från en företeelse som i stunden utmålats som farlig och hotande. Men icke desto mindre är hennes yttrande anmärkningsvärt.
Min gamle kamrat Stig gör analysen att det är fråga om valrörelse. Sossarna och dom andra partierna saknar som vanligt helt förmågan formulera levande visioner för en kristen församling. Alltså måste dom måla upp en fiende att anfalla. Angripa någon annan är deras enda möjlighet när dom inte har något att komma med. Riktig analys tror jag.
Själv förfaller jag mest till att skämta. Men man ska vara på sin vakt. Min svärmor sade under sitt liv att "man ska se efter när folk ler för då talar dom sanning". Alltså talar jag allvar genom att skämta.
Ordföranden sade ju att "kvinnoprästmotstånd...får inte förekomma". Var får det inte förekomma kan man undra. Givetvis inser jag att hon menar "i församlingen". Men vad innebär det i praktiken? Problemet är att kvinnoprästmotstånd* förekommer i församlingen. Jag** bor ju där. Är alltså medlem i Nederluleå församling (och betalar 4452 kr i kyrkoavgift till Nederluleå kyrkokassa, enligt årets deklaration, kan man ju tillägga inom parentes). Tänk om det är just mina slantar som blir en del av ordförandens arvode! Det vore ju ett ämne så gott som något för Nordnytt eller någan av tidningarna.
SOCIALDEMOKRATISK KYRKORÅDSORDFÖRANDE TAR EMOT LÖN FRÅN KÄND KVINNOPRÄSTMOTSTÅNDARE!
Det vore nåt för journalisten Micke Nyberg att sätta tänderna i.
Funderar på om jag skulle ta och skriva till kyrkorådet och berätta att jag förekommer. Och fråga vad dom ska göra åt det när dom nu tycks ha bestämt att jag inte får förekomma. Om dom ska... (nej, hu så hemskt) eller om dom kommer att skicka mig ett brev med uppmaningen att flytta någon annanstans. Får jag förekomma i Nederluleå församling? Det blir frågan. Eftersom svenska kyrkan helt saknar möjligheter att utesluta folk ur församlingarna så måste dom säga att jag får förekomma. Tänk om jag får ett protokollfört svar från kyrkorådet, undertecknat av ordföranden Gertrud Suneman*** där hon skriver att jag - med medias benägna hjälp en av norrbottens mest kända kvinnoprästmotståndare - är välkommen att förekomma bland medlemmarna i Nederluleå församling. Ett sådant papper skulle jag sätta bakom glas och ram.
* jag använder - för enkelhets skull, och särskilt i politiskt polemiska sammanhang - de kända och gångbara uttrycken kvinnoprästmotstånd resp kvinnoprästmotståndare trots att jag egentligen inte gillar uttrycken. I grunden handlar ju åsikten ifråga inte om att vara mot någonting utan om att vara för någonting - detta fall Kyrkans historiska syn på prästämbetet.
** känner mig tvungen att öppet erkänna det som de flesta av er sedan länge redan vet: jag är en sk kvinnoprästmotståndare eller en som har Kyrkans historiska syn på prästämbetet som jag uttryckte det i noten ovan.
Den åsikten har jag haft i över 35 år. Med den åsikten har jag verkat som präst i svenska kyrkan i snart 30 år. Med den åsikten har jag missat de flesta av mina karriärmöjligheter och periodvis varit grymt påhoppad av media. Chansen att jag efter allt detta skulle ändra mig inför mina sista nio prästår i aktiv tjänst får betraktas som synnerligen minimal. Ni får helt enkelt ta mig för den jag är. Håller ni med mig så gör ni. Tycker ni tvärtom så gör ni. Ni behöver alls inte hålla med mig för att läsa min blogg eller gå på mina gudstjänster eller delta i annan verksamhet som jag leder. Döm själv. Låt Ordet och Kyrkans tradition leda dig allt djupare in i Kyrkans rikedomar. Fundera bara över var du finner näring för din tro och vem du känner förtroende för. Men för min del är det meningslöst att försöka dölja eller ändra min hållning. Jag vet att det bland bloggens läsare och bland människor i min närhet finns de som (i alla fall ibland) blir less på det som dom uppfattar som tjat om kvinnliga präster. Jag beklagar det (men det var inte jag som ringde efter Nordnytt - tror ni den som gjorde det var för eller mot kvinnliga präster?) Med alla som finns i min närhet försöker jag samarbeta på bästa sätt i de sammanhang där vi möts oavsett om vi är ense eller oense i denna fråga. Väljer du en annan syn än jag i denna fråga så älskar jag dig ändå.
Och till sist vill jag säga apropå reportaget i Nordnytt: tänk på vad vi var samlade till. Att be och lovsjunga och ta emot Guds Ord. Det fortsätter vi frimodigt med.
*** i grunden tycker jag mest synd om kyrkorådsordföranden. Jag vet själv hur svårt det är att värja sig när journalister trycker fram micken under hakan. Givetvis har hon pressats in i ett hörn där hon inte kan annat än ta avstånd från en företeelse som i stunden utmålats som farlig och hotande. Men icke desto mindre är hennes yttrande anmärkningsvärt.
Kommentarer
Postat av: Ann O Nym
måste nog som sign 'Barajag' hos den gamle kamraten säga "Kvinnopräster gillar jag inte, det behövs inga speciella präster för kvinnor?" om man nu ska börja vrida och vända på orden... kanske detta kan inspirera dig till en bloggning i ämnet speciella präster för speciella grupper
Postat av: Sigrid L
Så länge bror inte är förkommen tycker jag vi ska vara nöjda. Även om somliga kanske önskar att så vore fallet.
Postat av: Jonas
Åsiktsförtryck av värsta sort. Man kan fundera på om det inte är dags för Svenska Kyrkan att kasta ut alla biskopar,präster och diakoner samt alla övriga som inte tycker som ledningen, det vill säga helst som biskop Spong..så får resterna - som jag tror kommer att bli betydande - bygga upp Kristi kyrka igen från grunden. Nu är den ett korthus, snart är gränsen nådd för vad den tål. Jag tror att höstens val och vad som sedan beslutas på kyrkomötet blir av avgörande betydelse. Det enda som kan förhindra ytterligare förstörelse torde vara att rösta på det enda parti som uttryckligen står upp för de kristna värderingarna och den Kristna kyrkan och därigenom Jesus Kristus själv.
Trackback
