MC-glädje
Igår fick jag årets sista nummer av tidningen MC-folket, Sveriges Motorcyklisters tidning. Där skriver redaktören Magnus Klys en ledare om motorcykelåkning under rubriken "Glädjen över allt annat". Jag kan inte underlåta att ge kära läsarna möjlighet ta del av det han skriver. Jag citerar ett kort stycke:
"Motorcyklister är lyckliga människor.....Motorcyklar innebär alltid ett samtalsämne vid trista släktmiddagar. Till och med på begravningskaffet brukar det vara oundvikligt att prata motorcyklar om man får reda på att även någon annan vid bordet kör hoj. Och vid svåra stunder finns det inget som klår en runda på ett antal mil för att rensa hjärnan. Man får liksom tid för sig själv inne i hjälmen och kan vrida och vända på saker och ting för att se dem ur ett annat perspektiv."
På pricken. Jag kunde inte ha formulerat det bättre själv.
Idag hade jag i alla fall tur med vädret - för att nu knycka en formulering från känd filmtitel av regissören, min gamle gymnasieklasskompis, Kjell Sundvall. Jag fruktade ju för några dagar sedan att jag missat chans till höstens sista MC-tur, men idag var det fint väder. Solen skiner och vägarna har torkat upp efter söndagens regn. Då kunde jag inte låta bli att ta hojen till jobbet nu på eftermiddagen. Om det blir årets sista tur återstår att se, i vart fall har jag inte i förväg bestämt att "nu tar jag en sista tur" och det var ju det som var poängen.
"Motorcyklister är lyckliga människor.....Motorcyklar innebär alltid ett samtalsämne vid trista släktmiddagar. Till och med på begravningskaffet brukar det vara oundvikligt att prata motorcyklar om man får reda på att även någon annan vid bordet kör hoj. Och vid svåra stunder finns det inget som klår en runda på ett antal mil för att rensa hjärnan. Man får liksom tid för sig själv inne i hjälmen och kan vrida och vända på saker och ting för att se dem ur ett annat perspektiv."
På pricken. Jag kunde inte ha formulerat det bättre själv.
Idag hade jag i alla fall tur med vädret - för att nu knycka en formulering från känd filmtitel av regissören, min gamle gymnasieklasskompis, Kjell Sundvall. Jag fruktade ju för några dagar sedan att jag missat chans till höstens sista MC-tur, men idag var det fint väder. Solen skiner och vägarna har torkat upp efter söndagens regn. Då kunde jag inte låta bli att ta hojen till jobbet nu på eftermiddagen. Om det blir årets sista tur återstår att se, i vart fall har jag inte i förväg bestämt att "nu tar jag en sista tur" och det var ju det som var poängen.
Kommentarer
Trackback
