Torbjörn Lindahl

1. Att folk slänger skräp i naturen, längs vägarna och överallt annars under hela vintrarna.

Ja, för all del, dom gör det sannolikt under hela året men eftersom principen det som göms i snö kommer upp i tö gäller så blir man ju varse problemet speciellt på vårarna (det var ett tag sedan jag riktigt retade upp mig på detta men av olika skäl - se de sju senaste inläggen - så har det dröjt innan jag kunnat publicera min irritation). Tar man en promenad, eller åker bil till jobbet - eller tar en tur med hojen! - så ser man i alla diken en uppsjö av
ölburkar, dricksburkar, flaskor, "tetra"-förpackningar, plastkassar, hamburgerförpackningar, cigarettpaket, tidningar och övrigt skräp, skräp, skräp och åter skräp.

Med absolut gott samvete kan jag konstatera att jag inte bidragit med en enda av dessa skräpartiklar. Vem har gjort det då? Vad är det för folk som uppenbarligen bara slänger ut saker genom bilfönstret? Skäms!

Ända fördelen är ju att man kan tjäna pengar. När jag är ute på mina morgonpromenader kan jag inte låta bli att samla in de pantburkar/flaskor jag finner. Ibland får jag ihop så stor hög med burkar att jag inte kan bära hem dem utan får fara efter dem vid senare tillfälle. Den som skulle se mitt förråd av hopsamlade ölburkar skulle tro att jag är en riktig ölgubbe. Det märkliga är att det finns ett ställe mellan Björsbyn och Sinksundet där man nästan varje vecka hela året hittar två Pripps blå. Jag undrar: är det samma person som varje fredag dricker en öl tillsammans med sin tjej i en tredje kompis bil (förutsätter att chauffören är nykter) och att båda druckit färdigt på exakt samma ställe varje gång? 

2. Att folk inte kan kliva ur ett flygplan på ett välorganiserat sätt.
Så här går det till: när skyltarna med säkerhetsbälten släckts reser sig alla som sitter närmast gången och tar sina kläder och väskor. Efter en stund är hela gången fylld med människor färdiga att gå ut. Tror ni då att alla dessa får maschera ut på led? Nej, för så fort den första gått ut så kliver nästa person på det sätet ut i gången och blockerar vägen ut. Och när han/hon går ut, om då personen som står vid rad två lyckats smita ut så kliver givetvis person två från säte två ut i gången och blockerar den igen för alla sjuttiofem som står bakom och väntar och så håller det på i en och en halv timme innan planet är tömt. Om man gick ut en hel rad i taget så skulle planet tömmas lätt på två och en halv minut. Skärpning alla flygresenärer.

3. Särskrivning
Denna plåga. Överallt möter man den. Jag får nästan lust att citera en av mina teologilärare från sjuttiotalet. Han sade alltid - så fort han i en uppsats såg något språkligt tveksamt:
- Så går det när man har att göra med folk som gått nya gymnasiet!

Numera verkar alla ha gått nya gymnasiet! Ibland kan det ju bli roligt, dock. Tex dom kända exemplen:

"Elgiganten söker kassa biträden"
"Rök fritt"
"Skum släckare finns i förrådet"

Känns lite som Putte Kock "gardera med skratt, grundtips reta upp sig".

Det fanns en gång en hemsida som hette skrivihop.nu. Dit kunde man skicka exempel på tokiga särskrivningar (därifrån kommer exemplen ovan) men dom blev så överhopade att dom fick lägga ner sidan. Jag har ej kollat om den sköts aktivt numera.

Det tragiska - för mig - är att mitt husorgan MC-folket (utges av Sveriges Motorcyklister) även innehåller störande mycket särskrivningar. Jag tänker: "var då konsekvent för all del, och skriv: 'ljud dämpare', 'fram gaffel', 'broms skiva', 'bak däck' osv osv".

Det här sista var ju så fyndigt så nu kan inte ens Ann O Nym reta sig på mitt sätt att få med något om motorcyklar.