Motorcykel mitt i vintern
Ja, inte köra alltså. Men ha den som fokus och centrum. Det har jag haft i helgen. Styrelsen - nå i vart fall delar av den - för Sveriges Motorcyklister (SMC) i Norrbotten har varit samlade under lördag och söndag i Sikfors mellan Älvsbyn och Piteå på södra sidan Piteälven om nu någon inte vet var Sikfors ligger. Fina MC-vägar att köra på när man tar av från E4 vid Ersnäs och kör via Sjulsmark-Arnemark. Synd att det var vinter så jag var tvungen åka bil. Funderade på om jag skulle skriva köra bil. Men i ett föredrag som vi fick lyssna till på lördagen om SMC:s kursverksamhet så fick vi lära oss att normalt åker man bil (även som förare) men kör motorcykel. Det senare innebär ett mycket mer aktivt och medvetet agerande.
80/20 var något vi fick lära oss - om vi inte visste det förut. Det betyder att för motorcykelkörningen och säkerheten under körningen så betyder föraren 80% och hojen bara 20%. Vissa menar t o m att förhållandet är hela 95/5. Att föraren betyder mest innebär ju också att det är föraren som ställer till med de flesta eventuella problem. Det är bara att se hur det går vid en incident på en tävlingsbana fick vi höra: så fort föraren ramlat av så fortsätter motorcykeln lugnt och stabilt rakt fram utan problem! Ett par kamrater till mig har faktiskt sett det i verkligheten. Först kom en mötande motorcykel i ensamt majestät snett över vägen, en stund senare kom föraren "hjulande" ut i diket. Alltså är det viktigt att man lär sig och vidareutbildar sig. Själv har jag bara gått grundkurser (tidigare kallade "avrostningar") några gånger. Känner nu, särskilt efter det mycket intressanta föredraget, att det är dags för en mer avancerad kurs, sk BKK (Broms- och kurvkurs). Blir väl till att anmäla sig till Fällfors (där det blir härliga banor å gammalt nedlagt flygfält) eller till Kemora i Österbotten i Finland i början av v 30. Kommer det senare att kollidera med sommarens OAS-möte i Borås? I så fall får jag problem. Men eftersom jag varit på sexton OAS-möten och kurser sedan år 2000 men inte på en enda ordentlig MC-kurs så är väl saken klar - eller?
Problemet i norra Norrland är bristen på (aktiva) utbildade instruktörer. Därför beslöt vi i norrbottensstyrelsen tillsammans med västerbottningarna, som var med oss under lördagen, att ta initiativ till en instruktörsutbildning här uppe till våren så att vi åtminstone kan få fram ett större gäng grundkursinstruktörer till att börja med.
Värst vad mycket jag skrev här då bara för att jag skulle välja om jag körde eller åkte till Sikfors. Egentligen hade jag ju tänkt berätta mer om den vackra platsen innan jag fortsatte. Det var alltså på en camping- och konferensanläggning som vi var. God mat och trivsamt på alla sätt. Dessutom hade dom nedanför huvudbyggnaden en slags stor kåta med eldstad i mitten. Men det fascinerande med den byggnaden var väggmålningen. Den gick runt hela huset (på insidan) och visade hela norra Skandinaviens bredd från hav till hav, från Atlanten till bottenviken. Och det lustiga var några av målningarna. Fanns bl a en brygga som såg ut att röra sig när man flyttade sig i rummet. Likaså en ren som tycktes stirra en rakt i ansiktet oavsett om man iakttog den snett framifrån eller snett bakifrån. Som om den vred på huvudet. I sanning fascinerande. Klart värt ett besök. Och säkert är omgivningarna ännu vackrare på sommaren. Klart MC-turs-mål.
Jag kan ju ta den vägen någon gång när jag tänker köra motorcykel till gamle kamraten i Älvsbyn. Det gjorde jag f ö även som avslutning på gårdagen, dvs åkte bil till honom. Tack för middagen och, som alltid, trevligt sällskap. Och eftersom jag hade den återfunna hörapparaten med mig så uppfattade jag alla min gamle kamrats visdomsord denna gång.
