Semestern slut
Nu är det semesterns sista skälvande timmar. I morgon börjar jag jobba. På ett sätt är det skönt men lite besvärligt just när jag fått massvis med mogna vinbär på mina buskar som behöver plockas in. Man bor i fel landsända det är klart. Det är inte bara motorcykeln som tidvis får en att tänka i dylika banor. Jag menar det vore ju mer praktiskt om vinbären mognade tidigare så man hade halva sommaren på sig att få in dom.
Tidigare under sommaren hade jag planer att ta hojen till Finland denna helg, men efter förra helgens plaskande hemfärd och sistlidna helgs begynnelses måttligt fina väder så blev det inget av. Med hojen alltså. Men till Finland blev det. Närmare bestämt till Karleby och svenska församlingen där. I samverkan med olika väckelse- och andliga rörelser inom finska kyrkan ordnade man där en kyrkhelg under temat "Omkring ditt ord o Jesu". Om någon av läsarna hoppats att min påbegynta livsmodernisering (omtalad i föregående inlägg) skulle innebär en modernisering även på det andliga/teologiska området så måste jag göra den läsaren besviken.
De församlade i Karleby - både talare och åhörare - får nog snarast karaktäriseras som innehavare av ståndpunkter som av vissa betraktas som gammalmodiga. Själv upplever man (och jag också) det nog snarare som ett fasthållande vid Bibelns ord och lära. En lite "inom-kyrkligt-"ekumensik" samling skulle man kanske kunna benämna det som gick av stapeln. Något liknande de Linköpingsmöten som hölls i Sverige några gånger för ca ett årtionde sedan.
Gamla och beprövade ståndpunkter grundade i Guds ord behöver dock inte betyda gammalmodigt i form och uttryck. Åtskilliga ur den andliga förnyelserörelsen (finlandssvenska OAS-rörelsen) var närvarande, bla det lovsångsgäng som flera gånger besökt våra norrbottniska OAS-möten. Dock kallades dom i detta sammanhang lovsångsgrupp och inte lovsångsteam som på oas-möten. Om någon inte vet skillnaden mellan ett förnyat karismatiskt möte och ett vanligt kristet möte kan man alltså bara se vad lovsångarna kallas: team=förnyat; grupp= inte (lika mycket i alla fall) förnyat.
Nå, det var roligt ,uppbyggligt och värdefullt på många sätt. Jag träffade vänner både ur OAS-rörelsen och ur den laestadianska väckelsen. Så även en gammal kollega som tidigare varit präst i vårt stift men sedan många år verkar i Borgå stift. Givetvis blev jag inbjuden att sova där en natt med nattliga samtal som följd. Under dessa förklarade min gamle kollega att han just upptäckt min blogg och att han suttit en halv natt och läst igenom allt. Så fick jag där en förklaring till en enorm puckel i besöksstatistiken över antalet sidhänvisningar. Att träffa vänner är alltid värdefullt och givande.
Om jag ska hinna med en kvällstur med hojen - man borde väl det så här sista semesterdagen? - så får jag sluta nu.
Tidigare under sommaren hade jag planer att ta hojen till Finland denna helg, men efter förra helgens plaskande hemfärd och sistlidna helgs begynnelses måttligt fina väder så blev det inget av. Med hojen alltså. Men till Finland blev det. Närmare bestämt till Karleby och svenska församlingen där. I samverkan med olika väckelse- och andliga rörelser inom finska kyrkan ordnade man där en kyrkhelg under temat "Omkring ditt ord o Jesu". Om någon av läsarna hoppats att min påbegynta livsmodernisering (omtalad i föregående inlägg) skulle innebär en modernisering även på det andliga/teologiska området så måste jag göra den läsaren besviken.
De församlade i Karleby - både talare och åhörare - får nog snarast karaktäriseras som innehavare av ståndpunkter som av vissa betraktas som gammalmodiga. Själv upplever man (och jag också) det nog snarare som ett fasthållande vid Bibelns ord och lära. En lite "inom-kyrkligt-"ekumensik" samling skulle man kanske kunna benämna det som gick av stapeln. Något liknande de Linköpingsmöten som hölls i Sverige några gånger för ca ett årtionde sedan.
Gamla och beprövade ståndpunkter grundade i Guds ord behöver dock inte betyda gammalmodigt i form och uttryck. Åtskilliga ur den andliga förnyelserörelsen (finlandssvenska OAS-rörelsen) var närvarande, bla det lovsångsgäng som flera gånger besökt våra norrbottniska OAS-möten. Dock kallades dom i detta sammanhang lovsångsgrupp och inte lovsångsteam som på oas-möten. Om någon inte vet skillnaden mellan ett förnyat karismatiskt möte och ett vanligt kristet möte kan man alltså bara se vad lovsångarna kallas: team=förnyat; grupp= inte (lika mycket i alla fall) förnyat.
Nå, det var roligt ,uppbyggligt och värdefullt på många sätt. Jag träffade vänner både ur OAS-rörelsen och ur den laestadianska väckelsen. Så även en gammal kollega som tidigare varit präst i vårt stift men sedan många år verkar i Borgå stift. Givetvis blev jag inbjuden att sova där en natt med nattliga samtal som följd. Under dessa förklarade min gamle kollega att han just upptäckt min blogg och att han suttit en halv natt och läst igenom allt. Så fick jag där en förklaring till en enorm puckel i besöksstatistiken över antalet sidhänvisningar. Att träffa vänner är alltid värdefullt och givande.
Om jag ska hinna med en kvällstur med hojen - man borde väl det så här sista semesterdagen? - så får jag sluta nu.
Kommentarer
Postat av: Hanna
Du har blivit nominerad hos mig!
Postat av: "Syster"
Om man är kallad till, "ledare", herde för fåren, är det väsignat när också möjlighet och tid finns för egen uppbyggelse.
Vad underbart det är när beroendet av Ordet är så starkt. Skulle själv gärna velat vara där.
Trackback
